Rakhyvlar och originaldelar

Ibland ligger inte affären i prylen utan i förbrukningsmaterialet. Ett klassiskt exempel är rakhyvlar, där själva hyveln brukar säljas billigt eller ges bort gratis. Men bara en sorts rakblad passar, och dessa säljs med god förtjänst. Ett annat är bläckstråleskrivarna, där skrivaren är billig men bläcket kan kostar mer än kokain. För att hindra konsumenterna från att använda konkurrerande billigare bläckpatroner, så förses originalpatronerna med ett id-chip så att de är de enda som skrivaren accepterar.

iZettle kan sägas vara en Internet of Things-motsvarighet till rakhyveln. Man får thinget – den uppkopplade kortläsaren – gratis. Men den är bunden till iZettle, som får bra betalt för varje transaktion man gör med den.

Originaldelar

En variant som i mycket liknar rakhyvlarna är att ta fullt betalt för produkten, men ändå låsa vad som kan användas med den.

Ett exempel många stött på är iPhone, där det bara är möjligt att installera appar från Appstore där butiksägaren Apple tar rejält betalt för att sälja apparna)

Ett annat exempel, som är högaktuellt nu när jag skriver detta är Deere & Company, tillverkare av de mycket populära John Deere-jordbruksmaskinerna, som hävdar att deras maskiner (eller rättare sagt programvaran i dem) är licensierade, och att bönderna därför inte har rätt att reparera sina jordbruksmaskiner själva, eftersom de inte äger programvaran i dem utan den är licensierad. Flera biltillverkare hävdar samma sak om sina bilar.

Deere & Company (och biltillverkarna) försöker nu genomdriva detta den juridiska vägen. Men det är naturligtvis inte svårt att tänka sig en skördetröska, eller en bil, som med hjälp av Internet of Things-teknik enbart accepterar reservdelar som kan berätta att de är originaldelar – på samma sätt som bläckpatroner berättar för sin skrivare att de är original.

Eller, för att göra skyddet för de egna inkomsterna ännu mer heltäckande – som vägrar starta om något i den bytts ut i en lokal som inte är en originalverkstad.

Med Internet of Things finns även andra motiv för en hård låsning. Man vill låsa thinget till det egna ekosystemet, och ha ensamrätt på att behandla de data som thinget producerar.

Delvis kommer detta att ske genom tekniska låsningar, men eftersom man med rätta kan hävda att programvaran är en väsentlig del av ett thing så kommer vi även att se juridiska strider, där tillverkarsidan på samma sätt som Deere & Company använder sig av copyright-lagar för att låsa in sina kunder.

comments powered by Disqus