Användbarhetsboken beskriver på ett konkret sätt hur man gör webbplatser tillgängliga och användbara. Läs ett provkapitel som pdf, eller läs den direkt här på webben.
.Blogg
Genom att med hjälp av navigationen framhäva vissa länkar, ger vi användaren möjlighet att hitta en ordning, att rita kartan över webbplatsen i sitt huvud.
Det vanligaste sättet att göra detta på webben är trädet, att skapa en hierarki.
En sida blir ingångssida för webbplatsen. På ingångssidan finns en huvudnavigation – nästan alltid en meny – som länkar till flera andra sidor. Dessa sidor har i sin tur motsvarande navigation, som länkar vidare.
|
Bild 74. En hierarkiskt uppbyggd webbplats. Liknar ett upp- och nedvänt träd. |
Detta är ett sätt att strukturera som passar bra ihop med hur våra hjärnor fungerar. Det buntar ihop saker i avdelningar, under-avdelningar, under-under-avdelningar o.s.v.
|
|
Bild 75. Till vänster ett väldigt brett träd. Fördelen med detta är att man direkt når alla månader. Ovan samma meny, men med en annan topologi. Ett djupare träd, vilket kräver fler klick men tar mycket mindre utrymme. (www.kornet.se) |
Trädet lämpar sig speciellt för navigationsteman som i sig är hierarkiska – till exempel ämnen och kategorier (se sid 161). Men det kan användas för i stort sett alla teman, när antalet etiketter blir så stort att de måste buntas ihop för att skapa översikt.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
|
Bild 73. Webben är i grunden ett tämligen kaotiskt nät. |
Som nämnts i Enbart associationer räcker inte, sid 108, är webbens grundläggande topologi tämligen kaotisk, med sidor som länkas fritt till varandra utifrån vilka associationer de väcker. Det liknar närmast ett slags nät.
Detta är en struktur som är mycket flexibel och kraftfull - men som kan vara svår att få överblick över.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Topologin handlar om hur webbplatsens sidor är kopplade till varandra.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Jag brukar vara ganska kallsinnig till idéer om att vanliga kontorsapplikationer borde lära från speldesign för att bli lättare att lära och roligare att använda. Dels tror jag de bygger på en underskattning av hur mycket tid det tar att lära sig ett spel (tiden går fortare när man har roligt, men sett till faktisk tidsåtgång så tar det för många spel ganska länge innan man behärskar dem), dels tror jag det för många jobb är svårt att framgångsrikt göra dem till spel.
Ett yrke som dock traditionellt ändå gör det är säljarna, där man ofta sätter upp mål och har tävlingar för att stärka motivationen. Därför tror jag också att CRM-systemet Deal Machine är något på spåret när de gör det annars dödstråkiga jobbet med att mata in data i CRM-systemet till ett spel.
Collecting points is at this stage the most tangible game element featured in Deal Machine. Points are rewarded not only on one’s sales performance, but also on ability to support others, create meaningful content, comment on other people’s statuses etc. To keep the internal competition up, or intensify sales, individuals’ performance is fastidiously monitored
Klicka för större bild
Via Johan Månsson och Arctic Startup
Ibland är det uppenbart att användaren inte har glädje av en navigering till alla sidor som passar i ett tema, eftersom de helt enkelt är för många.
I de fallen kan ett lagom urval göra det enklare att bygga en överskådlig navigation.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Älskar det här konceptet till ny Volvo-lastbil. Inte bara för att det är en aning mer miljövänlligt än vanliga lastbilar med sin aerodynamik och sina solpaneler på taket, utan även för att den så uppenbart är en rullande bas för någon Batmansk superskurk.
UR ANVÄNDBARHETSBOKEN
Ge ett urval för att visa vad en bunt innehåller och för att stimulera upptäckarlust
Att visa några exempel ur en bunt är ofta ett mycket effektivt sätt att ge användaren en idé om vad den innehåller och locka henne att klicka sig vidare.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Washington gör trafikinformation från sina tunnelbanelinjer åtkomliga för andra med ett öppet API.
Yes! Det här är nästa steg efter kollektivtrafiksajternas reseplanerare. Jag vill koppla in min kalender, så att den kan säga precis när jag behöver åka för att komma i tid.
Den här designfilosofin gillar jag:
Subtle design and messaging challenge the user to make her own connections instead of spelling out every detail. Connections we make are more powerful than connections made for us. If Amazon and Zappos had been called ‘reallybigbookstore.com’ and ‘tonsofshoes.com’ it might have made some early investors happy, but they would have built little of value….
It’s tempting to turn the dial all the way to 11, the make everything just a bit louder. The opposite is precisely what you might need.
Att folk blir upprörda över dåligt fungerande datorprogram har jag naturligtvis varit med om förut. Men aldrig har jag sett så mycket hat på en plats som i Facebookgruppen I hate SAP with a passion
758 medlemmar och sida upp och sida ner med vittnesmål som detta
I have gone from loving my job, to HATING to even get up in the morning. As if the job wasn’t challenging enough, now it takes me 300 times (based on actual time calculations) to do one task that I used to do. It is embarrassing and upsetting not to be able to answer questions
Har bytt ut min tre år gamla mac mot en ny med dubbelt så mycket minne, hårddisk som snurrar 33% fortare, processor som är mycket snabbare - och jag måste ärligt säga att jag inte märker någon direkt skillnad. Jag tror jag nått gränsen för vad mitt yrke kräver av maskinkapacitet, att slänga på mer hårdvara hjälper inte längre. Så frågan är: byta yrke eller börja tänka snabbare?
Idag är det tio år sedan jag började blogga. Min första blogg hette webblogg.net, och första inlägget finns fortfaranade att läsa på Wayback Machine. Det handlade om en studie kring hur datorprogram fångar uppmärksamhet. Två av tre länkar från den första dagen fungerar fortfarande, vilket förvånar mig – min gissning är annars att huvuddelen av länkarna från denna tid brustit.
Inspirationen kom från Memepool och Dave Winers Scripting News. Dave Winer stod också för själva bloggplattformen, Frontier, som egentligen var ett ganska udda programmeringsspråk byggd kring tabeller i tabeller.
Mig veterligen var webblogg.net den första svenska bloggen. Det är dock en definitionsfråga, sedan tidigare fanns nätdagböckerna där människor skrev mer eller mindre dagliga betraktelser på nätet. Det som skiljde var att nätdagböckerna var just dagböcker, medan bloggarna var mycket mer inriktade på att samla och länka till andra sidor på nätet.
Det har varit häftigt att se hur bloggandet vuxit och blivit ett eget medium, ibland kapabelt till bättre journalistik än gammelmedia. Mitt bloggande har dock aldrig nått den nivån, det har mest varit något jag gjort för min egen skull. Jag läste då som nu massor av webbar med mängder av bra tips och intressant innehåll – men märkte att de föll ur mitt minne väldigt snabbt, och att även när jag kom ihåg att jag läst något kunde jag sällan hitta tillbaka till det. Bloggandet blev en minnesteknik, det är lättare att komma ihåg något man skrivit om.
Bloggandet gav också viktiga insikter i hur människor tar till sig information. Tidigare hade jag (och många informationsarkitekter med mig) varit väldigt inriktade på att bygga bibliotek, tämligen statiska strukturer som i huvudsak var inriktade på att göra det lätt att hitta vilken bit information som helst med så lite distraktion som möjligt. Men bloggens styrka är en helt annan, den är mer tidning än bibliotek, och den gör det lätt att följa förändring. Till skillnad från vad jag tidigare trott visade det sig att det inte var något problem att utsätta en människa för en flod av information där några saker är intressanta men mycket är irrelevant för henne; människor har en fantastisk förmåga att filtrera.
Den nuvarande bloggen, Anvandbart.se, startades för snart sex år sedan för att komplettera och stödja Användbarhetsboken. Sedan ett knappt år tillbaka är den också stället där jag publicerar boken, ett avsnitt per dag (just nu har jag sommaruppehåll, men sätter igång igen när skolorna börjar). Möjligheten att läsa gratis har åtminstone hittills gjort att föräljningen av pappersboken går betydligt bättre än tidigare.
Frontier har jag övergett och använder numera Drupal. Det är en lite komplexare bloggmotor än till exempel WordPress, men har gjort det mycket enklare att utveckla en hybridform mellan bok och blogg.
Utöver att jag naturligtvis uppskattar att sälja mer böcker, så tycker jag också om att ha bokens struktur på min sajt. Jag bloggar för att hjälpa minnet, men det är något i själva formen – floden av nya bloggposter som ständigt flyter förbi – som snarare är ägnat att stimulera glömskan. Att spara poster under kategorier eller taggar fungerar bara så länge antalet taggar är någotsånär begränsat. Men bokens kapitelstruktur ger mig ställen att hänga in blogginlägg jag skrivit och bokmärken jag sparat, så att jag kan hitta dem igen.
Så det får bli ambitionen för nästa decennium – att hitta hybridformerna, där bloggens (eller kanske twittrandets) händelsepuls kombineras med bokens förmåga att foga samman till begripliga berättelser.
3D-skrivare har funnits ett tag, och används till exempel för att skriva ut modeller åt arkitekter. Men här är en intressant variant som skriver ut mat molekyllager för molekyllager, en matskrivare:
Även om det kommer att dröja innan vi ser dem i en så här behändig form, så har det hänt mycket med kemins metoder de senaste decennierna, och rimligen måste det finnas fler sätt att omvandla råvaror till mat än att hetta upp dem i kolvar och kärl.
Användbarhetsboken lägger sig nu i hängmattan, men återkommer med dagliga avsnitt i augusti.
Ibland finns inget behov av att visa allt. Ett urval kan användas för att väcka användarens upptäckarlust eller för att dölja sidor som det ändå är osannolikt att användaren någonsin kommer till.
Urvalet görs vanligen genom att sidorna sorteras och att de som hamnar längst fram behålls.
Vanliga sorteringsordningar för urval är tid, rang och slump (se Sortering , sid 189).
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Bra design är inte bara en fråga om utseende och funktion. För att nå riktigt långt måste man också kunna de fysiska byggstenar man arbetar med. Jonathan Ive intervjuas av Core77 om Apples besatthet av material
Om du inte anger någon sortering blir det i värsta fall den som saker råkar ligga i i databasen – vilket brukar vara ungefär i tidsordning, men med några irriterande undantag. Jag har svårt att tänka mig någon situation där det inte finns en relevantare sortering att tillgå.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
För att stimulera upptäckarlustan, kan ibland slumpen få styra sorteringen. Används ofta ihop med urval, se sid 194.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Ibland finns en förteckning som fastslår vilken ordning saker skall komma i. Strikt språkligt är det inte en sortering, men ur alla praktiska aspekter fungerar det som en sådan.
Exempel på en förteckning är departementsordningen. Den är sorterade enligt någon slags historisk prestigeordning, med statsrådsberedningen först och näringsdepartementet sist.
Ett annat exempel kan vara en arbetsprocess där det är givet i vilken ordning stegen kommer.
För att användaren skall ha någon nytta av att något är ordnat enligt en förteckning krävs att hon är så väl insatt i området att hon känner till ordningen och kan den utantill. Det är naturligtvis sällan så är fallet, och då bör man söka efter andra sorteringar.
Under många år användes faktiskt departementsordningen på regeringens webbplats, men till slut insåg man lyckligtvis att det var bättre att sortera i bokstavsordning så att användarna hittar än att följa den interna organisationen.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Rangen syns genom den ordning sidorna sorterats i. Eftersom den inte är något som direkt har med sidan att göra, utan är ett abstrakt värde som räknats fram på ett sätt som inte användaren vet något om, finns det ingen anledning att visa den i någon annan form. Att till exempel visa relevansen - vare sig det sker som procent eller i grafisk form – för sökträffar är en teknisk mystifikation som inte tillför något.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Sidor kan också rangordnas. Detta görs vanligen genom att ett kriterium av något slag – till exempel relevans, viktighet eller popularitet - översätts till siffror. Rangen är i detta sammanhang ett tal som systemet fäster på sidan just i syfte att kunna sortera den.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Nummer skall sorteras i nummerordning, inte i bokstavsordning. 2 skall alltså komma före 10.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Nummerordningen är på samma sätt som bokstavsordningen lätt att känna igen, och används liksom denna ofta tillsammans med andra ordningar.
Den är dock ovanlig för webbar, eftersom det är sällsynt att webbsidor har ett nummer som en framträdande egenskap. Ett undantag är dock när innehållet är så omfattande att de måste delas upp på flera sidor (men även då finns det ofta bättre alternativ, se Innehåll som sträcker sig över flera sidor, sid 232).
Bild 72. Nummerordning är inte särskilt vanlig för webbsidor. Den används dock när innehållet är för omfattande för en sida och delas upp. (www.microsoft.com)
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
UR ANVÄNDBARHETSBOKEN
Det som skall läsas eller hittas bör sorteras i normal tidsordning, nyheter i omvänd
Det finns två principer som båda är viktiga men som inte går att förena:
• Saker bör återges i den ordning de inträffat
• Det som är viktigast bör vara överst
Konflikten mellan dessa båda känner man ofta av när man skall bestämma sorteringen av tidsmaterial. Tyvärr går det inte att sätta sig på båda stolarna, utan man måste bestämma vilket som är viktigast. Generellt kan sägas att om det är viktigt för användarna att kunna se att något tillkommit, skall det senaste läggas först (så kallad omvänd tidsordning), men när det finns ett värde i att kunna läsa delarna i rätt ordning skall det senaste läggas sist. Även när man ögnar igenom på jakt efter något är det lättare att hitta om de presenteras i den ordning de inträffat. Några exempel:
• På en löpsedel läggs det senaste överst.
• I ett arkiv brukar man börja med det äldsta.
• I ett diskussionsforum är det knepigare att bestämma vilken ordning som är bäst. Personligen tenderar jag att prioritera lätt att läsa framom lätt att se vad som tillkommit, så jag brukar använda normal tidsordning. Men det är ingen självklarhet.
Ibland kan det finnas en kontroll för att vända tidsordningen, men ofta är det vara att komplicera sidan mer än det är värt.
Se även Använd sidans tid för att visa det som är nytt men innehållets tid när gammalt skall hittas, sid 170.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Datum har sin speciella sorteringsordning, som skiljer sig från bokstavs- och nummerordning. 2 mars kommer till exempel före 1 april.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Tidsordning tävlar med bokstavs- och ämnesordning om att vara det viktigaste sättet att sortera information.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Många språk har sina egna konventioner för hur de skall sorteras, och svenskan är inget undantag. Vi sätter till exempel å, ä och ö sist i alfabetet, inte tillsammans med a och o, medan à blandas med eller kommer precis efter a.
Datorer har en tendens att sortera så att alla versaler kommer först och gemenerna sen, vilket språkligt sett är fel.
Numera finns korrekta sorteringsrutiner inbyggda i de flesta tekniska plattformar, så det finns ingen anledning att godta något annat än svensk sortering för svensk text.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Människor sorteras normalt på sina efternamn.
Se föregående råd för några tips om hur en namnlista kan göras läsbarare.
En nackdel med att framhäva efternamnet är att det kan göra intrycket av webbplatsen formellare än man kanske önskar. Vad som fungerar bäst måste bedömas från situation till situation.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Ett problem för bokstavsordningen är att första ordet inte alltid är det som är viktigt.
Ta till exempel listan från ett universitet i Bild 70. Här är den hjälp användaren har av bokstavsordningen mycket begränsad. Idéhistoria finns till exempel inte på i som man skulle vänta sig, utan på a, medan däremot Antikens kultur och samhällsliv återfinns på i.
I en så kort lista som exemplet är det inte någon katastrof – det är lätt att ögna igenom den och hitta det man söker. Men i en längre lista skulle det göra saker nästintill omöjliga att hitta för den som inte minns exakt hur namnet är formulerat.
|
Institutionen för |
antikens kultur och samhällsliv |
|
Arkeologiska institutionen |
|
|
Centrum för |
barnkulturforskning |
|
Filmvetenskapliga institutionen |
|
|
Filosofiska institutionen |
|
|
Institutet för |
folklivsforskning |
|
Historiska institutionen |
|
|
Avdelningen för |
idéhistoria |
|
Institutionen för |
journalistik, medier och kommunikation |
|
Konstvetenskapliga institutionen |
|
|
Centrum för |
kvinnoforskning |
|
Litteraturvetenskapliga institutionen |
|
|
Musikvetenskapliga institutionen |
|
Bild 71. Lista i bokstavsordning, utifrån det viktiga ordet. |
Ofta är det bättre att sortera på det relevanta, som i Bild 71, förutsatt att den grafiska designen kan göra det uppenbart vad som sorterats.
I Bild 71 leder de betydelsefulla ordens vänsterkant ögat. Ett annat sätt är att placera dem först:
eller att bara länka de signifikanta orden, så att färg och understrykning skiljer ut dem (detta bryter i viss mån mot råden i Gör det tydligt vart länken leder, sid 115, men kan ändå vara det bättre alternativet).
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Kommentarer
15 sec ago
20 hours ago
20 hours ago
21 hours ago
1 day ago
1 day ago
1 day ago
1 day ago
3 days ago
2 weeks ago