23 May 2015

Så spammar porrsiter din Google Analytics-statistik

Det finns många kreativa människor här i världen, men frågan är om inte de kreativaste är de som sysslar med spam.

Ta det här nya (?) fenomenet som exempel (beskrivningen av exakt hur det går till är min gissning):

En porrsite ”lånar” Google Analytics-koden från en sida (gissningsvis skördar den dem automatiskt, eller så bara gissar den), sätter på sin egen site och genererar sedan mängder av fejkad trafik till den. För den utsatta sajten betyder det att sidan hamnar bland de mest besökta – så när siteadministratörer och andra tittar på statistiken blir de naturligtvis nyfikna på vad det är för sida som ger så mycket trafik, klickar och – tadada! ytterligare en besökare till porrsiten.

Här finns lite råd om vad man kan göra om man drabbas: Google Product Forums

21 May 2015

Skånetrafiken lär upp sina kunder till lätta offer för nätfiskare

Jag är ingen flitig användare av Skånetrafikens sajter – gå in någon gång ibland för att kolla när ett tåg går eller för att ladda familjens Jojo-kort.

Så dimper det ner ett mail från dem.

Om det nu är från dem. Mailet innehåller alla de klassiska dragen från ett försök till nätfiske.

Yta är viktigt för tillit. När det brister i finishen, så har man rätt att börja undra om det verkligen är en stor organisation som Skånetrafiken som ligger bakom, eller om det är någon med mindre resurser som hackat ihop något.

Så en brusten bild är aldrig ett gott tecken. Inte heller att Skånetrafikens logga inte riktigt stämmer, eller det missade citattecknet.

Men, långt allvarligare: De ber mig klicka på en länk och mata in mitt lösenord. Att be kunderna om lösenord via mail (och länkar från ett...

Läs mer

20 May 2015

Allting man behöver bara ibland och som går att sätta hjul under, kommer att bli taxi

Så här långt har artikelserien utgått från den traditionella utgångspunkten att thinget finns hos kunden. Men egentligen är det ju galenskap att vi har så många saker som ligger oanvända 99% av tiden, bara för den där enstaka gången då vi behöver dem. Många prylar skulle vi klara oss utmärkt utan, så länge vi fortfarande snabbt och bekvämt kan korttidshyra dem när vi behöver dem.

Den sortens produkter – både de som är thing och de som kan transporteras av thing – passar bättre att istället erbjuda kunden att ha bara under den tid hen behöver dem.

Snart kommer vi att få se flockar av självkörande skördetröskor dra norrut över Europa under sensommaren på jakt efter mogna skördar och gynnsamt väder. Foto: StormSignal CC

Det mest uppenbara exemplet är självkörande bilar. En bil är en...

Läs mer

17 May 2015

Det är i tolkningen som thingets data får värde

Syftet med många thing är att samla in data. Träningsarmband, hälsoplåster, trafikmätare är exempel på det.

Men data i sig är inte intressant, den måste tolkas och ofta kombineras med såväl historisk erfarenhet som andra datakällor, för att bli något man kan använda. Det är i tolkningen som värdet hos de data thinget samlat in uppstår.

Det är inte i siffrorna, utan i tolkningen av dem, som värdet ligger. Fotograf okänd, via Old Picture of the Day

Ett närliggande exempel är ViktVäktarnas träningsarmband. Det är uppenbart att det stora värdet inte ligger i armbandet, utan i tolkningen av den data det producerar, och de konkreta råd som ges för hur man använda denna feedback för att nå sitt mål.

Den data ViktVäktarnas träningsarmband samlar in, blir värdefull först när den tolkas...

Läs mer

15 May 2015

När åsiktsbubblan blir lite väl trång

Facebook anklagas ibland för att skapa åsiktsbubblor – algoritmen för vad man får se i annonser och nyhetsflödet tenderar att välja ut sådant som man redan håller med om och välja bort andra åsikter och synvinklar.

Frågan är dock om inte bubblan blivit väl liten. I en dryg veckas tid har Bokus kört en annonskampanj på mitt Facebook-flöde för min egen bok.

13 May 2015

In thing-purchase

När det är fråga om en så påtaglig uppdatering eller utökning av förmågan, kan thing använda en annan idé tagen från mobiltelefonernas värld: In thing-purchase. På samma sätt som en app kan erbjuda utökad funktionalitet mot en avgift, kan ett thing göra det.

Äldre form av In thing-purchase. Foto: LHOON from Mechelen (Flickr) CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons

Ett exempel, som jag nämnde redan när jag skrev om abonnemang, är kartor till GPSen.

Den förmaning om försiktighet som gavs för abonnemangen gäller även här. Konsumenter upplever att de äger sina prylar, och om det då finns funktioner i prylen som hålls gisslan tills de betalat en lösesumma kan det väcka stor irritation.

Folk börjar dock bli mottagliga för tanken att mjukvara gör något. Om man lyckas presentera det som att konsumenten köper en app som ökar kapaciteten hos thinget, snarare än som en betalning för en kapacitet som redan fanns, har man betydligt större chanser att lyckas.

12 May 2015

Betala – eller så slutar ditt thing att fungera

Speciellt i USA växer marknaden för att ge lån till människor med låg kreditvärdighet. Till exempel för att köpa en bil. Men villkoret är att låntagaren accepterar att bilen har en GPS och en fjärrkontroll kopplad till långivaren. Ibland begränsas även det område inom vilket man får köra bilen.

Pengarna eller thinget. Missa en avbetalning och thinget dör. Foto: Code Softly CC-BY-NC-ND

Om avbetalningen inte sker i tid stängs bilen av och kan inte köra längre. Och långivaren kan se var bilen befinner sig och kan enkelt köra ut och hämta den.

Det är enkelt att se hur Internet of Things gör det möjligt att utvidga samma modell till andra thing som hyrs, leasas eller köps på avbetalning. Betala – eller så upphör thinget att fungera.

(I Sverige är det inte företagen själva utan Kronofogden som konfiskerar egendom om man inte sköter sina avbetalningar. Men även fogden uppskattar säkert en GPS-angivelse om var de kan hitta thinget. Om det är lagligt att fjärr-stänga bilar och andra saker här, återstår att pröva rättsligt.)

10 May 2015

Power by the hour – betala bara när du använder thinget

En variant av abonnemang är att inte betala för tidsperioden man har thinget, utan för hur mycket man använder det.

Eftersom thingen själva kan rapportera om när, var och hur de används, passar modellen utomordentligt för Internet of Things.

För konsumenten har det fördelen att risken minskar. Man behöver inte fundera så mycket på om man verkligen kommer att använda prylen tillräckligt för att det ska löna sig, utan det finns en direkt koppling mellan betalning och nytta.

Inom näringslivet finns modellen redan. Till exempel erbjuder många flygplansleverantörer underhåll till fasta priser baserade på antalet timmar planet varit i luften, en modell som har den stora fördelen att den ger förutsägbara kostnader.

Ska affärsmodellen fungera även för leverantören (vare sig det är av flygplansunderhåll eller things) gäller det naturligtvis att vara begåvad på att samla in och tolka data från alla tillfällen, så att man vet vad genomsnittskostnaden och typiska användningsmönster är. Detta gör modellen intressant eftersom den bygger på att leverantören samlar på sig data som thinget ger och omvandlar denna till erfarenhet. En erfarenhet som används för att minska riskerna för både egen del och för kunden.

Betala för användning-modellen passar sämre för things inriktade mot saker man borde göra – men kanske ofta inte får gjort. Foto: CrossFit Smash CC-BY-SA.

Att modellen i så hög grad bygger på bedömningar av framtida användning gör att den passar olika bra för olika verksamheter. Det finns en anledning till att gym föredrar att sälja medlemsskap (en sorts abonnemang på träning) hellre än att låta sina kunder betala för varje gång de faktiskt kommer iväg och tränar. Och på omvänt sätt har människor en tendens att underskatta hur mycket de kommer att använda saker man kanske egentligen inte behöver men som ger bekvämlighet eller en stunds underhållning. Med andra ord, undvik modellen för thingsifierade träningsredskap, men fundera över den om du säljer uppkopplade VR-glasögon.

Läs mer

8 May 2015

Abonnemang – vill du kunna använda thinget du köpt kostar det extra

Abonnemang och prenumerationer är sätt att betona att kundrelationen är fortgående. Det är alltså mer i harmoni med den service-relation som Internet of Things introducerar för många prylar.

Abonnemanget betonar att relationen är bestående. Foto: Tomo.yun

Den modell som förmodligen ligger närmast till hands, är den som utvecklats för mobiltelefoner. Man får själva prylen till ett subventionerat pris, ibland till och med gratis, mot att man binder upp sig för ett abonnemang på det som krävs för att thinget ska fungera – allt från säkerhetspatchar och serverdrift, till tolkning av de data thinget levererar. (Abonnemanget kan även vara en avbetalning av subventionen man erhöll, som det ofta är med mobiltelefoner.)

För den som säljer prylen betyder abonnemanget att man fortlöpande kan...

Läs mer

7 May 2015

Sköldpaddan och sländan – varför vi kommer att bli superfrustrerade på Internet of Things

Ting är som sköldpaddor. Vitvaror, TV-apparater och villapannor lever långa lugna liv.

Men datorer är som sländor. De lever kort och intensivt. De förbrukas inte fysiskt, men efter några få år är de ändå fossiler.

Nu ska de korsas med varandra och bli things – vardagsföremål, men ändå datorer. Vilken slags varelse blir det?

De första exemplaren bådar inte gott. Sedan några år bygger TV-branschen in datorer i dumburken, och kallar den för smart TV. Men smartheten lever bara en sländas korta liv. Redan efter något år har de smarta TV-apparaterna börjat bli allt dummare. Några tappade SVT Play-funktionen, när formatet för videofiler ändrades. Andra tappade YouTube när Google bytte sitt API. Tjänst efter tjänst släcks ner.

Många Internet of Things-things kommer att drabbas av samma öde. I början av sina liv kommer de att vara så smarta. Men de är beroende av en föränderlig värld, och de molntjänster, servrar och APIer de litar till kommer en efter en att släckas, eftersom de drivs av företag som utvecklas, går i konkurs, köps upp eller helt enkelt tröttnar på att serva produkter som inte längre ger försäljningsintäkter.

Det är svårt att vara en slända i en sköldpaddas kropp.

_P.S. Nyligen kom det ett högprofil-exempel på detta. Google har beslutat stänga ner servrarna som driver Revolv, ett hemautomationssytem vars moderbolag de köpt. 15 maj slås servrarna av och i samma ögonblick upphör systemet, som för mindre än två år sedan gick att köpa i butik, att fungera. _

_En sak som blir uppenbar är att Internet of Things väcker behov av nya lagar för konsumentskydd. Är thingets funktion beroende av att servrar, så måste det regleras vilka förpliktelser det finns att hålla dessa igång. _

7 May 2015

UX-fail för Malmöcyklister

Användbarhetsmissar drabbar inte bara IT-system. Sällan har jag sett något mer förvirrat än de trafikregler för cyklister i rondeller som Malmös trafikingenjör Lars Ahlman försöker förklara i Sydsvenskanartikeln Det finns ingen som har företräde

Olika rondeller har olika regler för vem som har företräde –man måste veta om det är en cykelpassage eller en cykelöverfart man åker på. För det mesta verkar det inte finnas någon regel alls, annat än att alla ska ta hänsyn. Med undantag för den rondell där det finns två olika – beroende på vilket håll man kommer ifrån.

Kanske borde Malmö stad anställa lite folk som kan stå vid cykelbanorna och dela ut användarmanualer.

7 May 2015

Serviceavtal

Vi börjar serien med en enkel intäktskälla. Enkel åtminstone om man säljer till näringslivet, som i hög grad lärt sig att service kostar och att om man vill ha sin pryl ompysslad även efter köpet så måste man ha ett serviceavtal. Gentemot konsumenter är detta betydligt svårare. De har inte alls den traditionen, utan för dem är det snarare garantin som sätter den mentala modellen – funkar det inte så är det tillverkarens ansvar att rätta till det.

Foto: Flickr opensource.com, creative commons licensed.

Frågan är om det går att ändra denna uppfattning. Möjligen finns en grodd till förändring i de försäkringar som man erbjuds när man köper TV, dator, hushållsmaskiner etc. För dagens ”enkla” prylar täcker de vanligen funktionsfel och olyckshändelser, men det är inte svårt att tänka sig...

Läs mer

6 May 2015

För tillverkningsföretag kommer Internet of Things att bli en kulturchock

Förr var det enkelt – man tillverkade en pryl, sålde den och fick sina pengar. Slut.

Någon enstaka gång kunde det tillkomma ett garantiärende, men i allt väsentligt var affären klar när kunden gick ut genom butiksdörren. Affärslogiken hos Internet of Things är annorlunda. Där är den fysiska produkten ofta bara början på en lång relation, och i många fall kan ett thing vara lika mycket en tjänst som en fysisk produkt.

This is the beginning of a beautiful friendship

För många företag som är vana vid att tillverka och sälja prylar kan detta bli ganska chockartat.

Support, säkerhet och långlivade appar

I några fall blir skillnaden uppenbar redan när kunden kommer hem. Att koppla upp en ny sak mot hemmanätverket är inte alltid en trivial sak. Ska thinget dessutom prata med andra thing...

Läs mer

6 May 2015

Ett sätt att förlora och fjorton sätt att tjäna pengar på Internet of Things

Foto: Eivind Sætre/norden.org

Internet of Things ändrar affärsrelationen till kunden. Många företag som tidigare varit pryltillverkare står inför en radikal omställning när thingen gör dem till lika mycket tjänsteföretag som tillverkningsindustri.

Det innebär att man måste investera i en helt annan organisation för att ta hand om sina kunder. Men det öppnar också för nya affärsmodeller. Så här kommer en liten bloggföljetong om olika intäktskällor för Internet of Things.

Läs mer

27 Apr 2015

Kommer copyright-lagarna att hindra oss från att äga våra thing?

Kommer våra Internet of Things-things att vara som barn – något man bara har till låns (men ändå får betala hela kostnaden för)?

Copyright-skyddad traktor. Foto: Tractor and construction plant wiki (CC-AT-SA)

John Deere, som gör jordbruksmaskiner, hävdar att deras maskiner (eller rättare sagt programvaran i dem) är licensierade, och att bönderna därför inte har rätt att reparera dem själva. Flera biltillverkare hävdar samma sak om sina bilar.

Dessa fall gäller traditionella ting (om än höggradigt datoriserade), och handlar gissningsvis mest om försök att skapa monopol för de egna märkesverkstäderna.

Med Internet of Things blir motiven starkare – tillverkarna vill gärna låsa thinget till det egna ekosystemet, och ha ensamrätt på att behandla de data som thinget producerar. Och de copyright-lagar som skapades för att skydda musik mot piratkopiering blir då verktyg för att hindra oss från att äga det vi köpt.

16 Apr 2015

In i elden

Jag fick igår höra en liten anekdot om hur svårt det är att förutse hur människor kommer att bete sig.

En bekant berättade att han tidigare arbetade i en byggnad som hade problem med brandlarmet. Det falsklarmade titt som tätt.

Vid ett tillfälle när alla masat sig ut på gården framför huset (för det var man tvungen att göra när larmet gick), fick de veta att larmet denna gång var riktigt, det brann någonstans i byggnaden. Då började folk springa in i huset, för att rädda sina laptops och andra saker man lämnat i tron att detta bara var ytterligare ett falsklarm.

15 Apr 2015

Hur många things är för många?

När blir det för mycket av det goda? Eller rättare sagt, av det engagemang och arbete som krävs för att upprätthålla det goda – till exempel den flock av things som vi kommer att omge oss med.

Tankeväckande artikel om de mer mundana aspekterna av Internet of Things – nödvändigheten av att ständigt uppgradera, fundera över säkerheten, trixa med sammankopplingar som strular; ja, det mikromanagerande som säkert blir lika nödvändigt i relation till våra things som det är i relation till våra datorer.

Dunbars nummer säger att en människa klarar att ha ungefär 150 sociala relationer, innan att upprätthålla ytterligare en relation kräver mer arbete än det är värt. Finns det ett motsvarande nummer för våra things?