Användbarhetsboken beskriver på ett konkret sätt hur man gör webbplatser tillgängliga och användbara. Läs ett provkapitel som pdf, eller läs den direkt här på webben.
.12.4.2 Gör spalten 50-70 tecken bred
Ett ofta enklare alternativ är att låsa spaltbredden.
När det gäller läsning av trycksaker finns omfattande forskning som visar att spalter på 45-60 teckens bredd ger den bästa läsningen. För webb finns dock ytterligare ett par faktorer att väga in:
• Eftersom webbtext inte avstavas blir spaltbredden i praktiken mindre än maximum.
• Webben är ett horisontellt medium. Korta rader innebär att jämförelsevis litet text går in på en skärmhöjd, och därigenom att läsningen störs av att man måste rulla oftare.
Tyvärr tycks det inte finnas någon forskning om vad som är en ideal spaltbredd på webben (men håll ögonen på , ifall någon skulle dyka upp). Min personliga bedömning är att det torde ligga kring 50-70 tecken.
Det går att göra bredare eller smalare spalter, men då på bekostnad av läslighet.
För bredare spalter kan läsligheten i någon mån räddas genom att öka radavståndet. (Se sid 53.)
Följer man 24-timmarswebben bör 70-teckengränsen inte överskridas.
Var försiktig med alltför smala spalter. En väsentlig skillnad mellan papper och webb är att webbläsarna inte avstavar ord. Detta gör att textens högerkant blir mycket ojämnare på webb än på papper – en effekt som är extra påtaglig för svenska texter, eftersom vi har betydligt längre ord än till exempel engelskan.
För spalter under 40 teckens bredd blir detta ofta besvärande.
Spaltbredd med relativt mått
Om spaltbredden anges i em anpassar den sig så att om användaren ställer in större text blir också spalten bredare, och läsligheten bibehålls. Se dock upp så att inte spalten riskerar bli för bred för användarens fönster om hon ökar textstorleken (se Sidorna bör se bra ut även när användaren ställer in en större textstorlek , sid 50, och Skärmstorlek , sid 81).
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Ur bloggen
Usability news har undersökt vilken radlängd som fungerar bäst på skärm och kommer till en förvånande slutsats: 95 tecken per rad gav bäst läsning.
Detta avviker radikalt från trycksakstypografi, där rader runt 45-60 tecken ger den bästa läsningen.
Att litet längre rader fungerar bättre på skärm är visserligen inte förvånande, det finns två saker som talar för det:
- Webbtext avstavas inte, så den verkliga spaltbredden blir mindre än maximala antalet tecken per rad
- Längre rader gör att man mindre ofta behöver rulla sidan, något som är mycket störande för läsningen
Men att skillnaden är så stor är överaskande. Och gör att det råd om 50-70 teckens bredd som jag ger i Användbarhetsboken ser ut att vara alldeles för försiktigt.
Dock skall man vara medveten om att detta är en enskild undersökning, och som det står i artikeln har man fått ganska olika resultat från olika försök.
Uppdatering: Mer om ämnet i Le blog personnel
Kommentarer
Rekommendationen för antal tecken i en rad baseras väl på hur många "hopp" ögat måste göra på en rad?
Vana läsare ligger kring 3 fästpunkter på en rad. Med fler än 4 fästpunkter så finns risken att man tappar bort vilken rad man läser på.
Vid varje fästpunkt uppfattas 2-3 kringliggande ord. Därifrån kan man räkna sig till hur många tecken detta blir i genomsnitt.
Borde inte samma regel gälla på webb som på papper?
frebro | 15 Oct 2009
Om man tror att det bara är antalet ögonhopp som avgör läsbarheten, så är det naturligtvis så.
Men överblick och hur ofta man måste scrolla, är också faktorer som måste vägas in.
Det skulle vara intressant att se ordentlig forskning på det här området. Den jag hittat (se "Ur bloggen" nedan) pekar ju på att raderna ska vara mycket bredare på webben, men jag skulle definitivt vilja ha den slutsatsen bekräftad av fler forskare innan jag vågar tro på den.
Tommy | 15 Oct 2009
Intressant inlägg. Jag håller dock inte med i dina slutsatser att spalterna automatiskt ska vara längre på webben. I ditt fall på den här sidan kanske det är bra, eftersom du valt att gå emot strömmen och använda serifer på bloggen, då får man en bra linje att följa. Men för alla som använder sanserifer, vilket fortfarande är vanligast, bör man korta spalterna anser jag.
Det jag upplever som den mest avgörande faktorn för smidig läsning, rätta mig gärna om jag har fel, är att hitta början av nästa rad utan problem. Och där är serifer och ökat radavstånd helt klart till hjälp. Men jag anser inte att det räcker för att sikta på samma radlängd digitalt som på tryck.
Och texten på Usabilitys sida som det länkas till på den här sidan orkar jag inte ens läsa, just för att raderna är på tok för långa.
Johan Lundberg | 15 Oct 2009
Å andra sidan är Georgia, det serif-typsnitt som jag använder här, ett ganska brett typsnitt. Så å ena sidan får man seriferna som hjälp, men å andra sidan ger samma antal tecken en bredare spalt. Å tredje sidan är Verdana, det kanske populäraste sans-serif-typsnittet ungefär lika brett.
Tommy | 15 Oct 2009
Det borde inte vara så svårt att hitta forskning om ögonhopp vid läsning. Jag tycker mig minnas att jag har hört att ögonen inte bara följer raderna utan hoppar ganska mycket fram och tillbaka.
Bringhurst skriver: “for beginners, [horizontal motion] dominates in reading. But vertical motion predominates in reading for those who have really acquired the skill.” Inga referenser tyvärr.
Att mäta spaltens bredd i tecken är ju f.ö. inte trivialt. iiiiiiiiii är inte alls lika brett som mmmmmmmmmm i de flesta typsnitt. Bringhurst har en tabell där man kan slå upp ungefärligt antal tecken baserat på bredden av abcdefghijklmnopqrstuvwxyz. Men i någon mån bör även detta skilja beroende på språk.
ctail | 15 Oct 2009
Forskning om ögonhopp finns det gott om. Liksom om vad som är bästa bredd för läsning på papper. Det som saknas är forskning om vad som fungerar på webben.
Skillnaden mellan i och m jämnar lyckligtvis ut sig om man inte forskar på väldigt korta texter. Skillnaden mellan språk kan möjligen vara en faktor, men min gissning är att det påverkar ganska lite.
Den tendens hos vana läsare att hoppa fram och tillbaka i texten som du skriver om, är en anledning till att jag tror att man måste ta med hur många av rader av texten som syns samtidigt, när man bedömer läsbarheten.
Tommy | 15 Oct 2009
Varför står det 50-70 tecken här, när du skriver på bloggen att en känd undersökning visar att 95 tecken är bäst?
C. Davén | 27 Oct 2009
Anlednignen är att undersökningen som visar att 95 tecken är bäst är ensam, och har mig veterligen inte blivit bekräftad. Även om jag tycker det kan vara rimligt att man ska ha lite bredare spalter på webben, så är 95 tecken/rad väldigt mycket mer än vad som i många undersökningar visat sig läsvänligast för papper, och det avviker även från andra undersökningar om webbläsning. Så jag väntar med att tro på den tills någon annan kommer fram till samma resultat.
Tommy | 27 Oct 2009
Post new comment