En viktig faktor i webbdesign är vad som syns direkt på en webbsida, och vad som ligger gömt under vecket så att användaren måste rulla för att se det. (Att det kallas vecket beror på att ordet kommer från den tid då morgontidningarna var gigantiska och därför kom vikta – och det var viktigt vad som kom ovanför respektive nedanför vikningen.)

Men var går det där vecket någonstans, egentligen?

Som så ofta på webben är svaret: det beror på. I detta fall på vad användaren har för skärmstorlek, hur hon ställt in sin webbläsare och om hon låter webbläsarens fönster ta upp hela eller bara en del av skärmen.

Men någonstans måste det ju placeras, så jag har bestämt mig för 536 pixlar ner på skärmen. Så mycket ser 88% av användarna utan att rulla, enligt Thomas Baekdals utmärkta undersökning av webbläsarstorlekar.

Varför just 88%? 90% skulle vara en naturligare gräns – men kurvan är extremt flack här, så att öka antalet användare som kan se hela ytan utan att rulla med 2% kostar över hundra pixlar – skall 90% av användarna se så går vecket vid 432. Och åt andra hållet faller kurvan brant, så vill man flytta ner vecket 100 pixlar tappar man hälften av användarna.

Vill man att 95% av användarna skall se utan att rulla, ligger vecket istället på 424 pixlar, och är ambitionen 100% kan man inte räkna med mer än 264 pixlar.

Cameron Moll tar upp frågan om vilken bredd man skall sikta på när man designar för 1024-skärmar. Missa inte diskussionen, där det finns många intressanta inlägg, eller uppföljningsartikeln.

Via 456 Berea Street (som också har länkar till flera andra artiklar om ämnet).

Egentligen är det inte så intressant hur stora skärmar folk har – det som avgör vad de ser av våra webbsidor är ju hur stora de har sina webbläsare.

Baekdal.com har kartlagt vilka webbläsarstorlekar folk använder. Jag har länkat till hans och andras undersökningar tidigare, men nu har slutresultatet kommit och innehåller flera intressanta slutsatser.

Den absoluta majoriteten låter webbläsaren ta upp hela skärmen.

Användare med en skärmbredd på upp till 1280 px låter webbläsaren ta upp hela fönstret, det är först vid större skärmstorlekar som man ser en tendens till att inte låta browsern ta hela bredden.

Undersökningen visar också vilken höjd man kan räkna med – viktigt när man skall bedömma vilket material på sidan som hamnar över vecket, det vill säga som syns utan att användaren måste scrolla. Nästan alla användare – oavsett hur stor skärm de har – utnyttjar så mycket höjd som skärmen tillåter.

Baekdals slutsats:

if you want to design for 95% of your visitors you need design for no more than 776×424px (fixed layout) – or between 720×400px to 1408×912px (fluid layouts)

Undersökningen bygger till allra största delen på data från modesajter, ca 60% av besökarna kommer från Europa, 30% från Nordamerika.

Via justaddwater.dk

justaddwater reder ut skillnaden mellan skärmstorlek och vilket utrymme som faktiskt finns för innehållet

“Web designs should optimize for a maximum available browser window of 1000×600 pixels. As screens get better and bigger, users rarely maximize browser windows, which is why we’re probably better off optimizing for a smaller window, such as 900×600.

Still, the layout should be liquid so that content fill the users current browser content area, regardless of the size. Also, do not design for a specific browser window size, as it varies between users, especially users with large screens.”

Uppdaterat: En uppföljning som bland annat visar att de flesta surfar med webbläsarfönstret på hela skärmen.