Informationsdesign / Hitta
Informationsdesignen syftar till att göra det lätt för användaren att hitta. Den gör det genom att ordna innehållet och genom att skapa navigation som visar denna ordning och gör det möjligt att klicka sig fram i den.
Informationsdesignens område sträcker sig från detaljerna till det övergripande, från hur en lista skall sorteras till vilka webbplatser man skall driva och hur dessa skall förhålla sig till varandra. Här kommer vi dock främst att ägna uppmärksamhet åt ordningen på själva webbplatsen, hur webbsidorna kopplas till varandra.
Enbart associationer räcker inte
Det är viktigt för en webbplats att ha en god informationsdesign, eftersom webben till sin natur är tämligen kaotisk.
Varje webbsida har länkar till de sidor dess skapare associerade till när hon gjorde sidan.
Detta är ett sätt att ordna som ligger nära människans sätt att tänka, det är flexibelt och det är väldigt kraftfullt. Det är definitivt en av huvudförklaringarna till webbens stora framgång. Men det är inte lätt att överblicka. Eftersom det inte finns några regler eller begränsningar för hur associationerna kan se ut, måste användaren tänka väldigt likt skaparen för att kunna förutse vad som finns på webbplatsen och vad hon måste klicka på för att hitta fram till ett visst innehåll. På en webbplats som består av mer än några få sidor går hon osvikligt vilse.
För att användaren skall hitta behöver associationerna kompletteras med en eller flera strukturer som hon kan förutse.
Informationsdesign och informationsarkitektur
En populär synonym till informationsdesign är informationsarkitektur. Någon egentlig skillnad är det inte – eller rättare sagt: båda orden har ganska diffusa gränser för vad de betyder, och om de betyder samma sak eller ej beror på vem som använder dem. Det är med andra ord med dem som med många andra begrepp kring webben.
Personligen föredrar jag oftast att tala om informationsdesign eftersom det betonar att den hänger samman med den grafiska designen och interaktionsdesignen. Men det är mest en fråga om tycke och smak.
Texten ovan är ett avsnitt ur Användbarhetsboken. Varje avsnitt har sin egen webbsida. Här hittar du rättelser, tillägg, blogginlägg och kommentarer - eller gör dina egna. Några sidor (till exempel den du läser nu) har också hela bokens text. Steg för steg kommer hela bokens text att läggas ut här på webben.
Vill du läsa mer kan du:
- Läsa ett provkapitel om Användbarhet eller Typografi läsbarhet
- Börja läsa Användbarhetsboken här på webben
- Läsa mer om Användbarhetsboken, och höra vad andra sagt om den
- Köpa Användbarhetsboken hos Bokus eller Adlibris.
Ur bloggen
Bra översikt över program som kan hjälpa till när man ska testa informationsdesign
Efter att ha forskat vidare i den lite mystiska Malmö – Stockholm? Då föreslår vi att du tar tåget till Gävle och byter till tåget till Uppsala, för att sedan ta länsbussen till Arlanda och flygbussen in till stan -rekommendation jag fick på sj.se, tror jag att jag har hittat förklaringen.
Och dessutom en utmärkt illustration till faran med att placera information på fel ställe.
Det är banarbeten mellan Stockholms Södra och Stockholms Central 1-3 maj. Malmötågen ersätts med buss på den sträckan, medan Göteborgstågen dirigerats om norr om Mälaren. Det här berättar SJ om på sin startsida.

Problemet är att den informationen har de lagt långt från bokningsformuläret, i den spalt där de annars lägger lite allmän information om vad SJ gör blandat med tips och erbjudanden. Med andra ord ett ställe där de lärt sina besökare att en del trevligheter men inget av vikt finns att läsa.
Egentligen borde jag också klaga på att rubriken är tämligen intetsägande, och att texten inte ger någon antydan om att vissa resor kommer att drabbas av allvarliga förseningar. Men det spelar ingen roll, eftersom jag inte kan tänka mig att någon som kommer till sidan för att boka en resa tittar där. Man har sitt sinne ställt på uppgiften och fokus på bokningsformuläret.
Där är allt som vanligt. Liksom det fortsätter att vara när man går igenom bokningsprocessen.

Nå, inte riktigt som vanligt. Men man ska vara ganska uppmärksam för att tänka på att alla resor idag har ett byte, och att restiden varierar kraftigt. Anledningen är dold, men den som känner till den magiska gesten (klicka på den lilla pilen till vänster om resan) kan “öppna” sin resa och få förklaringen: ungefär varannan resa Malmö – Stockholm går via Göteborg.
På den här sidan, där jag skulle ha nytta av och vara mottaglig för informationen om omläggningen är det business as usual. Jag som resenär lämnas helt utan ledning. Min första teori när jag upptäckte underligheten var att jag någonstans lyckats klicka för att jag inte ville åka X2000, så jag gick tillbaka till startsidan och gjorde om hela processen, långsamt och noggrant – bara för att få samma oförklarliga resultat.
Ingen mänsklig biljettförsäljare skulle drömma om att sälja en biljett utan att nämna omläggningen (inte ens om det finns information om den på väggen utanför bokningskontoret). Men som så ofta när man datoriserar saker har man utgått från att det som är normalt är det som gäller alltid, och missat att ta hand om undantagssituationerna på ett vettigt sätt.
Naturligtvis är det inte möjligt att förutse alla undantag. Jag kan ha förståelse för att ett system som automatiskt ska lista ut snabbaste resvägen kan bli lite förvirrat när förutsättningarna plötsligt ändras. Visserligen gav det mig en helt absurd resväg, men det gjorde i alla fall sitt bästa.
Vad jag har svårt att förstå är att man är så övertygad om sitt systems förträfflighet, att man verkar ha byggt bort möjligheten för mänskligt ingripande. Rekommendationen att den som vid femtiden på eftermiddagen vill åka sina Malmö-Stockholm ska ta vägen via Gävle och Arlanda och komma fram fem på morgonen, är så oanvändbar att den borde kunna plockas bort. Men den sortens rimlighetsjusteringar är ofta bortbyggd i datorsystem.
Vad jag är direkt upprörd över är att man synbarligen inte ens lagt in en möjlighet för en människa att lägga in en informationstext på den sida där användaren upptäcker att något gått fel, utan att allt ser ut precis som vanligt där.
Det är dags att inse att fast datorsystem är fantastiska på att hantera normalsituationer, så är de till sin natur usla på det oförutsedda. Och att de därför alltid måste ge möjlighet till mänskligt ingripande.
Ett problem man då och då stöter på inom informationsarkitektur är när man har data som är ungefärlig, men visar resultatet som exakt. Ofta kan man avrunda och låtsas som ingenting, men ibland blir det uppenbart att man fuskat. Så är det till exempel med Los Angeles-polisens karta som visar var överfall ägt rum.

Kartan visar att ett det utan jämförelse farligaste stället att vara på är mitt i staden. Exakt mitt i. Vilket är var systemet ritar ut överfall som skett i Los Angeles, men som det inte har någon adress för.
Detta är också en illustration av vad som kan hända när data (var överfallen skett, med så god precision som man har) blir till information (här är det farligt att vistas).
En genomgång av designtrender – såväl grafiska som för informations- och interaktionsdesign. Många exempel.
Smashing visar 8 allvarliga användbarhetsmissar. Inget unikt innehåll, men bra exempel på högprofilsajter som begår misstagen.
Allt fler överger titeln "informationsarkitekt" och kallar sig istället "interaktionsdesigner" - utan att för den skull byta arbetsuppgifter.
Delvis speglar det säkert att den första titeln är utsliten efter ett decennium och den som vill ligga i framkant för det nya också behöver en yrkestitel som inte är gammal. Men också att webben inte längre i första hand ses som ett bibliotek dit man går för att hämta information från hyllorna.
Flickr-grupp med exempel på informationsarkitektur i vardagen. Mycket bokhyllor, men även en del intressantare bilder.
Jag vet inte varför så många webbplatser som handlar om design ser så fruktansvärda ut. Kanske är det resultatet av att försöka för mycket. Hur som helst sällar sig nu Vitamin till raden av sajter med intressant innehåll förpackat i en överambitiös yta.


Post new comment