Användbarhetsboken berättar hur man gör webbplatser tillgängliga och användbara. Läs den här, eller beställ från Bokus eller Adlibris.

Använd målspråket eller flaggor för att länka till ett annat språk

Det finns två varianter för att länka till ett annat språk.

Text

Ofta är det vanliga textlänkar som leder till de andra språken. Språkets namn skall då skrivas på respektive språk (”English”, ”Français”, ”Deutsch” etc.) eftersom det är den som är på väg till språket som har det stora behovet av att känna igen det.

Om länken går till ett språk med icke-latinskt alfabet, bör detta göras med hjälp av en bild. (Moderna webbläsare kan visserligen återge andra alfabet – men ofta finns inte rätt alfabet installerat i datorn utan en webbsida med ett icke-latinskt alfabet provocerar datorn att dra igång ett försök att installera detta, till irritation för de flesta användare.) alt-texten på bilden skall vara språkets engelska namn. Om minst ett språk är av detta slag kan alla göras om till bild för att få ett konsekvent utseende.

I detta fall tas alltså inte hänsyn till tillgänglighetskravet WCAG 3.1, sid 352 , som säger att HTML-text skall användas heller än bilder.

Ett möjligt alternativ är att ange språkets engelska namn.

Flaggor

Det andra alternativet är att länka med hjälp av flaggor. Detta är litet kontroversiellt eftersom det i strikt mening ofta blir fel – Storbritanniens flagga får representera ett språk som domineras av USA, Finlands ett språk som inte alla i landet talar.

Detta till trots tycker jag personligen att flaggor fungerar som språkval. Jag har svårt att tänka mig att någon i USA på allvar tar illa upp av att se den brittiska flaggan, eller att någon i Wales skulle klicka på den i hopp om att finna texter på walesiska där. Men var medveten om att andra användbarhetsmänniskor tvärtom varnar för detta, och menar att man riskerar att utlösa starkt negativa känslor. Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon forskning som kunnat kasta ljus över hur det egentligen är.

I vissa fall är flaggvarianten dock uppenbart inte något alternativ. Till exempel när ett av språken är arabiska, eftersom inget land kan sägas vara dess hemvist. Det skulle också vara en provokativt dålig idé att låta serbokroatiska representeras av någon nationsflagga.

När flaggor används skall deras alt- och title-texter ange språket. Precis som för textlänkar är det målspråket som används.

Språklänkar och språkmenyer

Göm inte språklänkarna i huvudmenyn, utan låt dem få en egen navigation (se Språk , sid 175 ). Språknavigationen bör finnas på alla sidor (alltså inte bara på dem där innehållet finns översatt).

Topologier för webbplatser med flera språk

Det finns i huvudsak tre sätt att strukturera webbplatser med flera språk, tre ställen dit språkets länk kan gå:

Det andra språkets ingångssida

Bild 20. Det enklaste och många gånger bästa alternativet: språklänken går alltid till det andra språkets ingångssida. Varken innehåll eller struktur för de olika språken behöver vara samma.

Detta är den vanligaste varianten. Den har den stora fördelen att det andra språket inte behöver följa den svenskspråkiga webbplatsens struktur. Den kan istället byggas ut och organiseras utifrån de behov som finns på det främmande språket.

Motsvarande sida på det andra språket

Detta är en mycket ambitiös variant. Detta kräver en långt driven synkronisering mellan webbplatserna – inte bara motsvarande sida måste finnas översatt utan även avdelningar och underavdelningar att placera in den i. Sidorna bör publiceras samtidigt.

Bild 21. Om webbplatserna på de olika språken är identiska kan länken gå direkt till motsvarande sida.

Motsvarande sida eller närmaste bunt

Bild 22.

  1. Om motsvarande sida finns, går länken dit.
  2. Annars går den till buntens ingångssida.
  3. Finns inte heller denna vandrar den vidare uppåt till dess det finns en ingångssida. Finns avdelningen överhuvudtaget inte slutar vandringen på webbplatsens ingångssida.

Detta är en slags mellanvariant. Om motsvarande sida finns på andra språket går länken dit. Annars går den buntens huvudsida. Finns inte heller denna översatt går den vidare till den bunt som bunten tillhör, och letar sig på så sätt uppåt i webbplatsens hierarki tills den hittar en översatt sida (i en del fall blir detta ingångssidan).

Detta är en metod som till skillnad från ”motsvarande sida på andra språket” inte kräver oklanderlig samtidighet, eller ens att alla sidor översätts.

Den kan dock vara litet förvirrande för användaren och ställer krav på eftertanke när man formulerar buntarnas huvudsidor.

Se även Sök på ett språk i taget, sid 210 .

comments powered by Disqus