Viktiga Internet of Things-områden

Eftersom Internet of Things i grunden handlar om att datorerna får möjlighet att på ett mycket självständigare sätt agera i världen, så kommer det att påverka alla områden där IT har betydelse (och numera är det ju få områden som är undantagna från det). En genomgång av vad som kommer att påverkas av Internet of Things blir därför med nödvändighet inkomplett. Så det här kapitlet får mer ses som ett urval av några aspekter där Internet of Things kommit långt och kommer att få stora konsekvenser.

Hemmet

Ett av de hetaste områdena för Internet of Things är hemmet. Det finns flera anledningar till detta. Det är tämligen jungfruligt territorium, och därför en kommersiell möjlighet. Utöver persondatorerna, TVn och robotdamsugarna så är hemmen inte särskilt datoriserade. Samtidigt hyser många en Downton Abbey-dröm, att få komma hem och bli ompysslad, bara slappna av istället för att vara tvungen att ta itu med en uppsjö sysslor.
Det finns också påtagliga ekonomiska skäl. Uppvärmning, och i varmare klimat nedkylning, av hemmen är vanligen en av hushållets största utgifter. Många av hemautomatiseringsthingen lovar att optimera detta genom att inte elda/kyla för kråkorna när ingen är hemma, men ändå återställa till ett behagligt inomhusklimat lagom tills husets invånare kliver in genom dörren. För den med mycket grönt att ta hand om kan tekniken också hjälpa till, vare sig det är fråga om att vattna växterna lagom[ Har inget exempel här men torde vara enkelt att ta fram någon sådan pinne om det behövs.] till att få gräsmattan automatiskt klippt[ Robotgräsklippare som styrs från smartphone. http://www.husqvarna.com/se/products/robotic-mowers/automower-450x/]. Andra delar av hemautomationen kan förefalla mindre angelägna eller rentav gimmickiga. Det finns naturligtvis fördelar i att kunna ge ett slarvigt barn en nyckelbricka istället för en nyckel, och att kunna öppna för en hantverkare även när man inte är hemma. Men å andra sidan så öppnar man också för många potentiella säkerhetsproblem när man gör hemmets lås tillgängligt från internet[ Se till exempel ”Flaws in Samsung’s ‘Smart’ Home Let Hackers Unlock Doors and Set Off Fire Alarms” https://www.wired.com/2016/05/flaws-samsungs-smart-home-let-hackers-unlock-doors-set-off-fire-alarms/?mbid=social_twitter].

Ett standardinslag i framtidsvisioner från 90-talet och framåt, har varit den smarta kylen, som håller reda på vad som finns i den och själv kan beställa hem det som saknas. Men den måste man konstatera fortfarande är långt borta. De tekniska komponenterna finns visserligen, men så länge matvaruförpackningar har streckkoder, inte RFID-chip, är det i praktiken för svåra att avläsa vad som finns i kylen. Och även med chip så är det svårt att skilja en full förpackning från en nästan tom.

Ofta i Internet of Things-sammanhang stöter man på visioner om hur hemmets olika thing kommer att vara sammankopplade för att tjäna oss på bästa sätt. Men de konkreta exemplen på hur detta skulle fungera känns nästan alltid väldigt konstruerade, typ musikanläggningen som väljer musik utifrån den hjärtrytm mitt aktivitetsarmband registrerar, eller kylen som komponerar en måltid utifrån mitt hälsotillstånd och vilka råvaror finns hemma, och säger åt ugnen vilken temperatur den ska förvärma sig till. Detta sagt, så finns det tveklöst fall där samarbete mellan olika thing är en god idé. Som när mobiltelefonen berättar för huset att jag är på väg hemåt, så att det kan gå ur energisparläge och bjuda på en behaglig temperatur när jag går in genom dörren. Eller att brandlarmet tänder alla lampor och låser upp ytterdörren när elden är lös.

***Ruta: Tänk på säkerheten (Varning!)

Det pågår en ständig kapprustning mellan hackare och tillverkare. Om du köper thing som påverkar hemmets säkerhet, som lås och larm, eller integriteten, som kameror, röststyrda thing och allt som kan kartlägga dina vanor, försäkra dig om att tillverkaren har ett aktivt säkerhetsarbete och kommer att uppdatera sina thing när säkerhetshot uppstår – även efter att produkten ersatts av en senare modell. ***Ruta slut

Trafiken

Det andra Internet of Things-området som det talas mycket om är trafiken – och i synnerhet självkörande bilar.

I likhet med thingifieringen av hemmet så kommer det att på ett mycket konkreta effekter på vårt vardagsliv. Och vi ser även här Downton Abbey-drömmen – nu i form av en privatchaufför. Det finns redan idag flera testprojekt där självkörande bilar kör runt i stadstrafik – och de kör säkrare än en mänsklig förare. Bedömningarna av när vi på riktigt kommer att ha dem varierar, men många bedömare menar att de kommer att ske någon gång mellan 2020 och 2025[ The complete timeline to self-driving cars http://www.recode.net/2016/5/16/11635628/self-driving-autonomous-cars-timeline].

*** Ruta: När får vi förarlösa bilar? Ett försök att uppskatt hur långt det är kvar tills bilarna kör sig själva – http://www.recode.net/2016/5/16/11635628/self-driving-autonomous-cars-timeline *** Ruta slut

När bilarna blir självkörande kommer det att ha stora effekter på städer och samhälle. Taxi kommer att bli billigare än att äga en bil (eftersom den är i trafik nästan konstant, medan en privatbil står outnyttjad större delen av tiden). Pendlingstiden kommer att kunna användas till arbete, vila eller underhållning, vilket kommer göra det attraktivare att bo längre från stadskärnorna. Stora ytor i städerna som idag används för parkering kommer att kunna frigöras.

**Ruta: Flygande bilar (Lär dig mer) Det finns egentligen ingen anledning att tro att de självkörande bilarna kommer att hålla sig enbart på marken. Flygande bilar är en gammal dröm som aldrig förverkligats, eftersom det är svårt att lära sig flyga, dyrt, och flygfälten hur som helst inte är tillräckligt nära städerna där arbetstillfällena finns. Men att bygga något som är självflygande är enklare än självkörande (färre faktorer att ta hänsyn till). Tekniken för att starta och landa horisontellt har också utvecklats. [Ev. visa/länka till ZX-saken.] **Ruta slut

Godstransporter

Innan vi får se självkörande bilar i allmänt bruk, kommer vi att få se självkörande lastbilar. De kör motorvägssträckorna (den enklaste körningen att automatisera) på egen hand och sedan tar en lots över och kör dem som en vanlig lastbil den sista biten. Men på lite längre sikt kommer vi förmodligen att se mer djupgående förändringar av transportnäringen, som kan leda till att långtradaren tappar sin dominerande roll. Det är inte bara fordonen som kommer att automatiseras, samma sak kommer att hända med lastningen. Med snabbare och smidigare omlastning kommer det att bli vettigast att kombinera olika transportslag. Tåg (som också blir självkörande) är billigast över långa sträckor. Moderna zeppelinare kan bli ett attraktivt alternativ för det som är stort och tungt men ändå måste fram lite snabbare. Väl i närheten av målet kan sedan godset flyttas över till smidigare fordon. Amazon experimenterar redan med flygande droner för snabba paketutdelningar. Transwheel[ transwheel concept proves future delivery drones don’t necessarily need to fly http://www.designboom.com/design/kobi-shiker-transwheel-concept-08-12-2015/] skissar på balansskickliga enhjulingar som smidigt kan zippa sig genom stan för att lämna sin last. Tyngre saker kan gå med självkörande paketbil eller lastbil.

Samtidigt kommer behovet av långväga transporter sannolikt att minska eftersom mycket av tillverkningen kommer att flytta närmare konsumenterna. Men mer om det i industriavsnittet.

Människan

Människan och hennes kropp är ett centralt tema för Internet of Things. Wearables, aktivitetsarmband och många tillämpningar inom hälsosektorn syftar till att göra våra kroppar till thing. Inte i skräckfilmsbetydelsen något som tagits över av maskinerna, men i betydelsen något som har sensorer som läser av omgivning och inre tillstånd, och som har uppkoppling (via den smartphone vi nästan alltid bär på oss) till internet, där molntjänster kan ta vid och processa data vi samlat in. Andra thing satsar på att vara gränssnitt mellan människan och maskinen. Från glasögon som förklarar och fördjupar genom att lägga en datorgenererad bild över vad vi ser[ 10 Forthcoming Augmented Reality & Smart Glasses You Can Buy http://www.hongkiat.com/blog/augmented-reality-smart-glasses/], via smarta klockor som låter oss styra våra thing med rösten, till en liten öronsnäcka[ http://www.waverlylabs.com] som översätter tal från främmande språk till ett vi förstår.
Detta fokus på människan är inte förvånande. Mycket av det som är värt att veta något om har direkt anknytning till henne – i yrket, som konsument eller som patient, eller för att reagera på hennes närvaro. Kroppen är helt enkelt ett ställe man gärna vill sätta sensorer på och knyta identitet till. Samtidigt är människan själv ofta den som vill veta. Vi sätter sensorer på oss själva för att få precisare data om hur mycket vi rör oss, vad vi äter, hur vi sover, etc. Vi är både objekt och subjekt i denna utveckling.

Wearables

Bärbarheter (Wearables)

Thing som vi sätter på eller nära vår kropp är vanligen antingen sensorer eller gränssnitt. Aktivitetsarmband (eller träningsarmband) är ett exempel på ett thing som snabbt fick spridning. Det passar perfekt in i den nutida trenden att betrakta livet som ett projekt och att använda projektmetoder som mål och mätning för att styra det. Samma ambition har uppkopplade muggar och smarta gafflar som rapporterar hur vi äter, sängar som analyserar sömnen och den pruttmätare som man kan fästa i bakfickan och som analyserar fisarna och ger kostråd utifrån detta. Smartwatches kan ses som en mer avancerad variant av armbanden, som också ger ett gränssnitt så att bäraren antingen via skärmen eller tal och primitiva gester kan styra sina thing. Smartphonen räknas normalt inte som ett thing, men kanske borde göra det – tillsammans med rätt appar kan dess sensorer för position, acceleration och ljud ge mycket data. Oavsett, så är den viktig för många thing eftersom de lånar dess skärm för sitt gränssnitt. Många bärbarheter är också beroende av den för att få kontakt med internet.

Hälsa

Hälsa

Samtidigt som Internet of Things hjälper oss att själva ta bättre hand om vår hälsa, så har det också djupgående effekter på traditionell sjukvård. Den praxis som kanske mest kommer att påverkas är återbesöket. Traditionellt så fungerar det ofta så att läkaren vid första besöket formar en tes om orsakerna till problemet och hur dessa bäst ska botas. Medicin och annan behandling föreskrivs. Sedan skickas patienten hem under en tidsperiod, för att en tid senare komma på återbesök för ny provtagning och bedömning av att behandlingen verkar och utvecklingen är på väg åt rätt håll. Genom att förse patienterna med sensorer, till exempel kontaktlinser som mäter blodsocker, hjärt- och andningsmonitorer och aktivitetsarmband kan man kontinuerligt följa hur det går. Resurserna behöver inte slösas på rutinkontroll av patienter som är på väg att bli friska, och samtidigt kan man reagera snabbare när behandlingen inte ger de effekter man hoppats på.

Internet of Things är egentligen ingen nytt inom vården; ett sjukhus är en gigantisk samling sensorer – röntgenapparater, blodtrycksmätare och EKG – och många av dem är uppkopplade. Det är till exempel inte ovanligt att röntgenbilder som tas på natten skickas till andra sidan jordklotet för att analyseras av röntgenläkare där.

**Ruta: Vård i glesbygden (Lär dig mer) Slussfors, norr om Storuman i Västerbottens inland, har ungefär 80 invånare[ Småorter; arealer, befolkning http://www.scb.se/sv/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning/#cundefined]. Det är alldeles för få för en konventionell vårdcentral, och det är en bra bit att ta sig in till närmaste tätort. Men i byn ligger ett virtuellt hälsorum, där invånarna själva kan utföra en hälsokontroll – till exempel mäta blodtryck, puls och blodsocker – via uppkopplade apparater som rapporterar in resultaten. De kan sedan tala med en läkare via videokonferens. ** Ruta slut

Handel

Marknadsföring och handel

Marknadsföring handlar i stort sett om två saker: lära sig så mycket som möjligt om den potentiella kunden, och sedan grundat på detta nå ut med rätt budskap i rätt situation till rätt person. Webben har varit en idealisk miljö för bådadera – den bjuder på möjligheten att i detalj följa folks surfvanor, och sedan att leverera annonser anpassade till dem. Många ser Internet of Things som en möjlighet att förstärka den första sidan av detta. Thingen kommer att omge hela våra liv, och berätta vilka vi är, inte bara när vi surfar utan alltid. För att detta ska vara möjligt måste dock människan identifieras. En möjlighet är att använda mobiltelefonen – eftersom folk praktiskt taget alltid bär den på sig och den är personlig, är den en tämligen pålitlig markör. Och även om det inte går att direkt slå upp vem som äger en viss mobiltelefon, så finns det gott om knep för att koppla samman telefonen med en viss person. Att få personen i fråga att ladda ner en app är ett sätt, att erbjuda gratis WiFi – som man loggar in på med sin Facebookidentitet – ett annat. Apple och Google[ Google Beacons https://developers.google.com/beacons/eddystone] har utvecklat beacons – små radiofyrar som sänder ut bluetoothsignaler – för att kunna identifiera och följa smartphoneägare (men de förutsätter att smartphonen laddat ner butikens app först). En annan möjlighet är ansiktsigenkänning, en teknik som skrämmande snabbt fått stor spridning. Det används numera i var fjärde butik i Storbritannien[ Ansiktsigenkänning http://www.theguardian.com/cities/2016/mar/03/revealed-facial-recognition-software-infiltrating-cities-saks-toronto]. Ansiktet kan sedan kopplas till en person[ Face recognition app taking Russia by storm may bring end to public anonymity https://www.theguardian.com/technology/2016/may/17/findface-face-recognition-app-end-public-anonymity-vkontakte] till exempel när hen betalar med sitt kreditkort. I Sverige har dock Datainspektionen satt stopp för den sortens detaljerad kartläggning av individer.

*** Ruta: Beacons vet exakt var du är (Läs mer) Claes Magnusson vid Skånes yrkeshögskola beskriver hur handel och nöjesfält använder beacons – https://youtu.be/K6eEeeSEmlY?t=22m14s *** Ruta slut

Everywhere-handel

Everywhere-handel

En påtaglig skillnad mot idag kommer att bli att e-handeln flyttar ut ur våra datorer och in i våra hem. Evian var en av de första aktörerna på området[ Refrigerator Magnet Lets You Order Evian Water http://mashable.com/2012/06/12/refrigerator-magnet-evian/#88Le7tPFuaqb], med en kylskåpsmagnet som också var en beställningsknapp för mer mineralvatten. Amazon har drivit detta längre med sin Dash-serie, med Evian-liknande knappar för alla sorters förbrukningsvaror från godis till diskmedel, sensorer som tillverkare erbjuds för inbyggnad så att kaffekvarnar och tvättmaskiner själva kan beställa nytt när det börjar ta slut, samt mikrofoner i olika form – en högtalare som står i vardagsrummet eller en diktafonpinne att prata in i när man inventerar köksskåpen – som med röststyrning låter en beställa hem varor. Det finns så påtagliga kommersiella fördelar i att ha butiken i folks hem, precis på stället där de ofta inser att de behöver något, att man kan räkna med att detta snabbt kommer att bli en av de mest påtagliga manifestationerna av Internet of Things i hemmen.

Försäkringar

Försäkringar

Försäkringsbranschen förtjänar att också omnämnas som ett viktigt område för Internet of Things – inte minst för de svåra frågor den väcker. Försäkringsbolagens intresse handlar nästan uteslutande om att kunna följa sina försäkringstagare mycket mer precist. Man vill kunna locka till sig lönsamma kunder som har en hälsosam livsstil genom lägre premier, och på samma gång låta soffpotatisarna betala för den högre risk de utgör. Hittills har det mest handlat om bilförsäkringar och körstil. Den som går med på att montera in en tracker i bilen, som skvallrar om hur och var man kör, kan i utbyte få lägre premie – förutsatt att hen kör ansvarsfullt. Men nu finns det också bolag som belönar kunder för att använda stegräknare[ An Insurance Company Will Pay You to Use Your Fitness Tracker http://gizmodo.com/an-insurance-company-will-pay-you-to-use-your-fitness-t-1668967153 (Nota Bene, 2014. Det borde finnas andra initiativ efter detta.], om de kommer upp i ett visst antal steg per dag.

Industri

Industri

Ur ett industriellt perspektiv kan all upphetsning kring Internet of Things te sig lite märklig. Det är inget nytt, utan något som industri och näringsliv hållit på med mycket länge. Om man vill kan man hävda att ett nästan hundra år gammalt ställverk, med sin kontrolltavla (användargränssnitt), kontakterna som känner av var tåget befinner sig (sensorer) och växlarna och signalerna (ställdon). Nätverket var inte internet, men i övrigt fyller det alla kriterierna. (Ett sådant från 1930 styr fortfarande delar av tunnelbanan i New York[ Video: The NYC Subway System Is Controlled By These Vintage Steampunk "Interlocking" Machines http://gothamist.com/2015/07/28/subwaysteampunkvideo.php].) Många fler exempel finns från byggnadsautomation, processindustri och M2M (machine to machine), där internetteknik tidigt gjort insteg och där man haft avancerade kopplingar inte bara inom ett företag, utan ibland till och med globalt till underleverantörer. Detta sagt. så påverkas naturligtvis även industrin av den snabba utveckling vi ser nu, och då framförallt av de snabbt ökande möjligheterna till automatisering. Vi kommer att se robotar ta över allt fler uppgifter inom tillverkning och underhåll. Men även ”internet”-delen av Internet of Things kommer att ha stor effekt, och accelerera den trend vi redan ser mot att företag utbyter allt mer information med både sina underleverantörer och sina säljkanaler, för att anpassa resurser och produktion till vad som behövs för ögonblicket. En sammanhängande utveckling kommer att vara en större integration. M2M-systemen har haft en tendens att vara tämligen isolerade öar, medan Internet of Things bjuder på större möjlighet att koppla samman dessa och koppla dem till logistiksystem, CRM, försörjningssystem, ekonomisystem, etc.

Tillverkning

Med fler thingsifierade industrirobotar och andra tillverkningsmaskiner, kommer många industrigrenar att följa bilindustrins utveckling. Tillverkningen startar först när beställningen lagts, och det finns stora möjligheter för kunden att bestämma färg, prestanda och extrafunktioner. Dock vanligen utan den ganska långa väntetid som det är för bilar, istället med fördröjningar som inte är mycket större än dem man ändå får räkna med när man ska ha något levererat hem. För viss produktion kommer vi kanske också att se molnfabriker. Som molnservrar, men istället för datorkapacitet köper man tillverkning av den fabrik som ligger närmast kunden och har bäst pris. Ju vanligare det blir med 3D-skrivare och robotar i industriproduktionen, desto fler produkter kommer att kunna framställas på detta sätt.

När tillverkning blir något man kan köpa styckevis och efter behov, så är det inte längre nödvändigt för ett nystartat företag att investera i en fabrik. Tröskeln för att förverkliga en idé kommer att bli mycket låg och en ensam designer kan driva sin egen tillverkningsindustri. Samtidigt minskar också behovet av långväga transporter eftersom mer kan tillverkas nära kunderna.

Smarta städer, smart planet

Smarta städer, smart planet

Även på samhällsnivån knyts mycket hopp till Internet of Things-utvecklingen. För städerna är förhoppningen framför allt att den nya teknologin ska göra det enklare att hantera det som strömmar genom staden. Kollektivtrafik som anpassar sig bättre till hur många trafikanter som faktiskt behöver den just nu och vart de är på väg. P-platser som berättar att de är lediga så att de som letar kan åka direkt dit istället för att cirkla runt. Soptunnor som berättar när de är på väg att bli fulla så att man slipper åka runt och tömma halvtomma. Gatubelysning som dämpar sig och sparar energi när det inte är någon där, etc. Det handlar mycket om att med hjälp av sensorer mäta var behoven finns, och sedan optimera resurserna utifrån dem.

Att prata om smarta städer är ganska populärt. Det finns inte riktigt samma visioner för hela länder eller hela planeten. Men även på den nivån så kommer teknologin att påverka – effektivare transporter och mer tillverkning nära marknaden minskar miljötrycket. Sensorer gör det lättare att övervaka miljöbelastande verksamhet och få en tidig varning när något är på väg att gå fel.

comments powered by Disqus