Vi kan också se samma flöde ur ett ägarperspektiv. . Några saker blir viktigare. . Ägaren nöjer sig kanske inte med de som spontant kommer på ett de behöver något hon har att erbjuda, utan kan vilja väcka behovet. Det sker traditionellt genom marknadsföring och pr riktat mot etablerade medier, men också genom virala kampanjer för att ta sig in i de sociala strömmarna. . Medan användaren är nöjd med vad som helst som ser ut att leda åt rätt håll, är hitta-steget naturligtvis avgörande för ägaren. Nota Bene, båda de saker jag tagit hittills ligger utanför designens arbetsområde . Ägaren har framförallt ett stort intresse, som användaren är (praktiskt taget) likgiltig till: att bygga sitt varumärke – personlighet och långsiktigt förtroende. Förstå mig rätt, användaren använder varumärket aktivt – men hon har inget intresse i att det skapas. //i att få det inympat i sig. På ett konkretare plan (om än en aspekt av (ungefär) samma sak), att bli rekommenderad, tipsad om. Detta berör också att bli återbesökt, när samma (eller närliggande) behov kallar. Fast i denna aspekt har vi även ett tydligt användarintresse (att hitta en bra lösning som man kan återanvända, så man slipper gå igenom den ganska ansträngande vetting-processen, och ha en god sannolikhet för ett tillfredsställande resultat.) . Det finns också en viktig skillnad som kommer ur skapandets logik. Mer vikt vid utseende, mindre vid live funktion. Det är lättare för intressenterna att få se – och sätta sig in i – utseendeskisser, än prototyper. För att inte tala om användartester (som ger perspektivet hos den som inte redan är inne i tankevärlden). En del av detta kan också vara slagsidan i varumärkesbegreppet, där det kommunicerade varumärket betonats så hårt. (Se avsnittet om varumärke.) . Ett annat flöde (dvs samma flöde ur ett användarperspektiv, men väsentligt annorlunda ur varumärkesperspektiv, speciellt när det inte sker på den egna sajten utan i socisphären). Att uttrycka sin relation till. Ofta missnöje, men finns också fanbase. (Det är därför det är viktigt att vara proaktiv på sociala media.) Du äger inte längre utvecklingen av ditt varumärke. … Nota bene, det finns en ägarmakt ändå: För att lyckas, behöver flödet bara få sitt löfte trott, inte uppfylla det. . Från tämligen harmlösa, att visa även saker som är mest motiverade ur ägarperspektiv tillsammans med det material användaren vill ha (annonser/banners är väl det mest särpräglade exemplet). Via motsvarigheterna till att ställa mjölken längst in i affären (en självklarhet i en fysisk butik, där kostnaden för att switcha till en annan butik är hög). — Då gäller det naturligtvis att ha något som är lika åtråvärt - och känt - som mjölk. Ett exempel: När artiklar delas upp, för att exponera användarna för fler annonser. Till de rena gamsajterna, som avsiktligt inte uppfyller sitt löfte, för att de vill att man ska klicka på en annons för att försöka där istället. Nota bene - i viss mån är detta vad som sker när man även promotar sitt varumärke o dyl på siten. LIksom när man försöker intressera för annat innehåll. KOLLA: Ngn artikel i anslutning till Brand-man hade ett stycke om olika saker som kan mätas (i anslutning till 100-wattaren??). Faktiskt köp, kännedom, attitydförändring (?) etc. --- title: Fast det är väl egentligen här som frontmatter bör vara --- I grunden är det väldigt enkelt. Det börjar med att användaren vill [ha] något. Och slutar med att hon får det. Vetenskap är svårt. Det får vi ofta omvittnat, experiment som inte kan bekräftas, etc. Mycket varumärkesforskning och teoretiserande görs av folk som också jobbar inom området, som konsulter, rådgivare etc. Om resultatet visar att varumärken är viktiga, så finns det en bok att skriva och pengar att tjäna. Om resultaten visar att de inte är det, ja då finns inget att konsulta om. Det är _inte_ detsamma som att säga att forskningen skulle vara förfalskad eller människorna ljuga. Det är bara en uppmaning att vara medveten om detta, att vara källkritisk och följa pengarna. Varje varumärkeskonsult måste ha skrivit en bok. Men jag då? Kan man tro på mitt resonemang? Ja, jag är övertygad om att jag har rätt. Men, samma försiktighet måste tillämpas här. Jag kommer från en bakgrund som interaktionsdesigner – det betyder att fokus för mitt arbete, det som format mitt perspektiv, har varit upplevelsen av produkten. Och om man följer pengarna, är det naturligtvis så att om man lägger mindre tonvikt vid det kommunicerade varumärket och större vid det upplevda, ja då blir en konsekvens att det är klokare att hyra in en interaktionsdesigner än en reklamman. Så jag är ledsen. Det är svårt att hitta någon vars perspektiv inte är påverkat. I slutet av dagen idiom är ditt eget omdöme, i alla sin skröpplighet, den enda något sånär neutrala rådgivare du har. ---- Jag då? Kan du lita på mig? Att avslöja saker som delvis skadar en själv, är ett sätt att höja sin trovärdighet. Det är inte så att folk ljuger, inte jag och inte de andra. Men vi ser alla saker ur vår egen synvinkel. Jag kommer från en bakgrund som interaktionsdesigner och användbarhetsmänniska, för mig har hur saker fungerar alltid varit det centrala. Om det jag skriver stämmer – att vi borde se mer till det upplevda varumärket – så behövs min sort mer. Det finns pengar att följa även i mitt resonemang. Jag är ledsen, men till sist är ditt eget omdöme (i all sin oförmåga och påverkade propagandatöcken) den enda någotsånär neutrala rådgivare du har. (Perspektiv: Avsändare) Känner inte till produkten Väcka behov - Stimulera ett behov - Visa att det är möjligt/enkelt att uppfylla (Visa &) Lova att produkten kommer att fylla behovet - Andras rekommendationer - Avsändarens trovärdighet (t.ex. hög hos kommuner) Få till affären Kanske inte behövs Inkluderar det på webben avgörande: *Hitta* till affären. Likartat: Touchpoints Få att köpa - Tillit till löftet Kollar (numera) av med andra, vänner i första hand men även okändas recensioner har stor trovärdighet. Reklamens påståenden mindre. - Tidigare erfarenhet av samma produkt, och produkter med samma varumärke. - Någon slags ekonomisk bedömning (som inkluderar ansträngningen att använda) Använda Nybörjare Medium Avancerad (hur långt man går beror på behovet) Producerar erfarenhet, som läggs till egna framtida köpbeslut, och till rekommendationer från andra. (varumärke) Bli ambassadör/fan - Vid förfrågan - Aktiv Medan den här tunnelmodellen/trattmodellen funnits länge, så är det värt att notera att vissa saker ändrats. Framförallt gör sociala media och mobil ett skifte från avsändarmakt till användarmakt. Producent (eller mer krasst Ägare, men det är för brutalt ärligt för min smak) (Måste betona att det är som en film-producent, som ser till att förutsättningarna för de kreativa finns och att anlita de kreativa, inte en som producerar siker Aktör (skiljer iofs inte på användare till skillnad från dem anställda hos producenten. Men betonar den aktiva roll användare har numera, till skillnad från det helt passiva mottagare och det halvt passiva användare) Notera att Regissör saknas. Det här är mer som improvisationsteater. Man kan t o m göra en poäng av detta. Sorry, jag vet hur gärna du vill, men aktörerna i det här spelet tar inte regi. Enda sättet att påverka ligger i hur du sätter upp förutsättningarna (och hur konkurrenterna gör det) Hur olika sorters design inflyter på de olika stegen Nu ska vi titta på flödet Ord en gång till, men med fokus på var de olika sorternas design passar in, och på vilket (strategiskt) sätt de för det framåt. Varumärket uppstår i användningen Allt för länge har kommunikationsbyråerna haft ensamrätt på begreppet ”varumärke”. Det är dags att ta det ifrån dem. Varumärke är egentligen ett ganska knäppt ord. Det låter som om det handlade om själva logotypen. Men egentligen handlar varumärken om personlighet och förväntningar. Ett varumärke uppstår i möten. Det är därför logotypen och namnet har en viktig roll – det är ansiktet som vi känner igen, som gör det möjligt för de olika mötena att kopplas samman och tillsammans bli något större än enskilda upplevelser. Vi möter varumärken på två sätt: Kommunikation – reklam, tidningsartiklar, vänner som nämner dem, etc. Direkt erfarenhet av produkter. I varumärket samlas förväntningar på produkternas kvalité och egenskaper. Där finns också livsstilsassociationer – tingen är omistlig rekvisita när vi gestaltar historien om oss själva. Som konsumenter har vi ingen möjlighet att inför varje köpbeslut ta reda på varje detalj om produkter vi väljer mellan. Istället tar vi vårt beslut på en mycket högre nivå. Vi behandlar varumärkena nästan som personer, och tar vårt beslut utifrån om vi känner dem, gillar dem, litar på dem och om deras livsstil stämmer med vår. Därför är det ofta långt effektivare marknadsföring att påverka konsumentens bild av personligheten än att tjata om konkreta detaljer. Till detta bidrar också att medan enskilda produkter har en begränsad livslängd, så kan ett väl byggt varumärke leva vidare och sprida sin strålglans över många produkter över lång tid. Ursprungligen var varumärkesteorin ett verktyg för marknadsförare, men den har nu spritt sig långt utanför de kretsarna och blivit ett paradigm för många sorters verksamheter. Och inte bara verksamheter, numera bedöms människor inte utifrån sin personlighet, utan utifrån sitt produktifierade anseende – det personliga varumärket. Det är kommunikatörerna som framgångsrikt lyckas sprida sitt sätt att förstå värden och göra det till allmängods. Men det är ingen neutral tolkning av teorin som propageras. Det är ett varumärkesbegrepp som lägger oerhört stor vikt vid kommunikationen, medan varans faktiska egenskaper och upplevelsen av dessa reducerats till en biroll, med liten betydelse för varumärket. Det är lätt att förstå varför marknadsförarna tenderar att bygga varumärkesteori på det här sättet. Varans egenskaper brukar visserligen pliktskyldigast nämnas som viktiga, men mer än ett omnämnande får de inte, all uppmärksamhet ägnas åt hur varumärket kommuniceras. Kommunikation är ju deras område, så det är begripligt att den hamnar i fokus. Men det är också en modell som ger makt – om värdet av en vara i huvudsak uppstår i marknadsföringen så är det marknadsförarna som är viktigast och bör få makten och pengarna. Vilken styrka denna tolkning har märker vi MÅSTE ÄNDRAS när vi konkurrerar om jobb med kommunikationsbyråerna. Trots att de gör uppenbart – och mätbart – sämre webbar, så väljer kunderna ofta dem, eftersom man uppfattar varumärket som avgörande. Jag vill betona att jag inte tycker att tolkningen är felaktig. Det finns många produkter – till exempel vatten med socker och färgämne, eller fyrtioprocentig sprit – där själva produktegenskaperna inte skiljer sig nämnvärt, men där varumärkets associationer gör dem till viktig rekvisita när vi konstruerar berättelsen om oss själva. Och associationer är en viktig del av alla produkter. NÅGONSTANS UNGEFÄR HÄRIFRÅN BEHÖVER SLUTET SKRIVAS OM Men det är ändå en sned tolkning, avsedd att gynna kommunikatörerna på tillverkares och konsumenters bekostnad. Det är dags att vrida varumärkesvapnet ur händerna på dem och göra proportionerna rimligare. Ty: VARUMÄRKET UPPSTÅR I ANVÄNDNINGEN Reklam kan få in mig i en butik, men om expediten är snorkig så blir det både mitt första och mitt sista besök. Reklam kan få mig att köpa en produkt, men om den är av dålig kvalité eller hopplös att begripa och använda, så är det de känslorna som kommer att hänga kvar vid den och forma min bild av tillverkarens varumärke på ett sätt som aldrig så mycket reklam har svårt att rubba. Det är dags att kapa varumärkesbegreppet och göra det till vårt. Det kommer att bli en tuff kamp, eftersom många vältaliga har stora intressen i den sneda tolkning som nu är dominerande. Men många som designar och förverkligar produkter bär på en oformulerad frustration över att deras hårda arbete ses som mindre värt än reklamnissarnas. Vi kan erbjuda dem en tolkning och vara en allierad som hjälper dem att återta sin rättmätiga plats i värdekedjan. Lästips: http://www.anvandbart.se/ab/varumarke (ännu fler lästips finns i länkarna längst ner på sidan) http://informationarchitects.jp/why-designers-have-an-attitude/ http://video.google.com/videoplay?docid=5654878583447435228# http://www.uxmatters.com/mt/archives/2006/07/brand-experience-in-user-experience-design.php Med första intrycket börjar bedömningen. Användaren beter sig rationellt, hon vet inte vilken webbplats som verkligen kan leverera på hennes behov, och hon är därför vaksam på tecken om att så inte kommer att ske; ständigt beredd att switcha till något annat (fast samtidigt väl medveten om att detta andra inte heller är en given lösning). Hela tiden beredd lägga ner, börja om, ifall vittringen känns svag. - Content håller vittring, men även varumärke, stil etc. ====== Klipp över till skräpdokument ====== … Men för användaren är detta likgiltigt. //Men användaren bedriver inte välgörenhet//är inte till för din skull. Hon har sina mål, saker hon behöver eller vill, och det är för att uppfylla dem som hon kommer till webben. Och det är användaren som har makten, som väljer om det är värt besväret att ta sig genom din sajt, som väljer om någon konkurrent är mer lockande. Det är lätt att låta sig dras iväg i allt man vill och alla möjligheter som tekniken erbjuder. Men användaren är inte din docka, hon bryr sig bara om det är något i det för henne. Men man får aldrig glömma vem som sitter vid ratten och styr. Det enda sätt ägaren kan nå sitt mål, är om användaren når sitt. Detta är den hårda lagen. Och det är därför vi (jag) är så hårt inne på att design måste vara användarcentrerad, utgå från användarens behov, preferenser, värld och mål. På webben är det win-win, eller försvinn. Som med allt här i världen finns det undantag. Läs mer om dem här. (Webbar med monopol, webbar där man har makt över användaren, t.ex. i jobbet. Ett huvudtema i den här boken kommer därför att vara den enkla men grundläggande resan från behov till behovstillfredsställelse. Sedd ur användarens perspektiv – men även ur ett ägarperspektiv. . Men användaren bryr sig naturligtvis inte om detta. För henne börjar det, som med mitt besök i kameraaffären, med ett behov, något man vill. [bla bla bla bla] Det finns alltså två parter, med avgörande makt över webben. Ägaren, förutan vilken webbplatsen aldrig blir byggd. Och användaren, förutan vilken det är fullständigt likgiltigt om webbplatsen finns eller ej. Som ägare måste man inse att man visserligen kan ge förutsättningar, men att det är användaren som styr. osv. ====== Vi kommer att gå in på detta i större detalj, men här är resan i dess huvudsteg: * Behov * Välja väg * Första mötet * Hitta * Använda Behovet kan komma från användaren själv, eller väckas av marknadsföring. Vi ska ut på en resa, från behov till tillfredsställelse. Den som lägger ner jobbet att bygga en webbplats vill något av användaren. Att hon ska köpa något, själv administrera sitt barn i dagiskön, bli kunnigare, xxxxxx. För användaren är det naturligtvis likgiltigt vad du vill. För henne börjar det i andra änden, med ett behov, som hon fyller på det sätt hon finner bäst – hos dig eller någon annanstans. Och det är användaren som har makten. Du kan ge förutsättningarna, men det är hon som kör, som väljer väg (och som väljer om hon ska bry sig om att åka alls). Det enda sättet du kan uppnå ditt mål, är att hon uppnår sina – och att din webb ord är det bästa stället att nå dem. [Ev användbar formulering någonstans här: Webben/Internet skiljer sig på det sättet från media där marknadsföring traditionellt försegått. Här har användaren kontroll över “rummet”, medan andra marknadsföringsdicipliner bygger på att sätta upp sitt budskap “in your face”. (Vilket i och för sig förekommer på webben också, i form av banners – som dock användarna i hög grad lärt sig ignorera.)] . Så, eftersom användaren sitter i förarsätet, låt oss se denna process ur hennes perspektiv. . Det börjar med ett behov (i ganska bred bemärkelse, kan t.ex. vara behovet att slå ihjäl en stund på ett underhållande sätt). Det kan komma från användaren själv (som när jag tappade min kamera i golvet och behovet uppstod), eller väckas genom marknadsföring, pr, tips från vänner (= exempel på exponering). Om ett behov också kan skapas genom marknadsföring, är en omstridd fråga. Men för resonemanget här spelar det ingen roll. . Det behövs också ett beslut från användarens sida att agera på detta behov, att ge sig ut på sedan till behovstillfredsställelse ok , det sista blev inte så bra . Om användaren bestämmer sig för att agera, är nästa steg att hitta en trolig lösning. [Hypotes] Ofta så finns redan en första kandidat, om behovet väckts av att se möjligheten (direkt, en url i annonsen, en länk i sociala flödet). Likaså, om användaren ställts inför samma behov tidigare, och funnit en ok lösning, ligger det nära till hands att köra den igen. . Finns inte lösningen omedelbart till hands – eller om den lösning hon provar först verkar leda fel eller vara för krånglig – måste användaren försöka hitta en lösning. Här kommer flera metoder i spel – minne, sökning, fråga vänner. I allmänhet brukar användaren nöja sig med att hitta en lösning i taget och undersöka den, snarare än att leta upp alla alternativ och ställa dem mot varandra. (Finns det belägg för det här? Spoolsky har angränsande forskning) (Vet inte om det är för tidigt/detaljrikt att ta upp det redan här. Troligen är det det.) . Även om det finns saker man kan göra i designen, för att stödja dessa två första steg på resan, är det egentligen först vid nästa – när användaren hittat fram till din sajt, som den på allvar börjar inverka. . Första intrycket är viktigt, när det gäller såväl sajter som människor. Så snart användaren kommer till din, ställer hon sig en mängd frågor. Är det sannolikt att det jag behöver finns här? Är den trovärdig? Kommer det bli lätt eller svårt att leta sig fram och använda? Gillar jag stilen, trivs jag här? Hela vistelsen på din sajt gör användaren en kalkyl: should I stay or should I go? Hon bedömer chansen att hitta, ansträngningen för att göra det, etc, mot ansträngningen att ta en konkurrerande sajt. Ett avgörande ögonblick är i vid första anblicken. . Om användaren bestämmer sig för att stanna (åtminstone för tillfället) gäller det för henne att leta sig fram genom sajten till det hon är ute efter. Ibland är hon redan rätt, t.ex. för att hon kommit via Google, ett bokmärke hon sparat eller ett tips (med länk) via sociala media. Andra gånger måste hon använda sökning, navigation och andra länkar på webbplatsen för att ta sig fram – och förstå den uppdelning av världen du gjort. flytta till mer detaljerat: * URL som kan kommas ihåg (speciellt vid transporten från marknadsföring) * SEO . När hon sedan funnit vad hon söker, behöver hon kunna använda det. Om det är text//information är det en icke-fråga, men alltmer webbapplikationer, och då kan det vara en större utmaning (se formulering av detta i Användbarhetsboken) . I de flesta fall är användarens resa avslutad här. Ibland kan hon dock använda webbplatsen som ett socialt objekt, om hon gillar den mycket tipsar hon sina vänner via Facebook eller något annat socialt media. --- title: "Alla element" published: false --- Blankrader. Vanligt return: Shift-return: Linje med två blanktecken efter (markdown style): Vilket avslutar testen av blankrader. Slutsats: Ingen av de här lämnade någon br efter sig (vilket inte är så konstigt). Vanligt textstycke. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Mauris mattis ante eget libero feugiat, ut blandit lorem mattis. In hac habitasse platea dictumst. Stycke med indrag. Nulla tristique risus lorem, eget luctus mi sagittis eget. In tempus vel est eu luctus. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Morbi rhoncus lectus ut lectus condimentum, in malesuada lacus mattis. Ett kursivt och ett fett ord. Raden här ovan ser tom ut, men har dolda tecken (tabbar skulle jag tro, men kan också vara spaces). Testa länkar. (Obs, viktigt att koppla bort automatisk länkupptäcktäckten.) : Scrivner original. [Markdown](http://www.markdown.com). Och <a href='http://www.hej.se'>med taggar</a> – fast behovet av det är väl väldigt litet (i synnerhet som det också kan finnas behov av att skriva om html-taggar ibland. Testa annotations. Den här är inline. Den var inline. Annotations 2. Allt är annotation, inklusive den här indragna stycket.. Och det här som är på en egen rad. Annotations 3. Här börjar den på raden. Och fortsätter det indragna stycket under. ## Mellanrubrik (2:a nivån) Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Mauris mattis ante eget libero feugiat, ut blandit lorem mattis. # Soptunnor som via telefon berättar när de är fulla och behöver tömmas, så man slipper ha sopbilar körande när det inte behövs. [Källa](http://www.bigbelly.com/solutions/stations/smartbelly/) Saker att fixa: Bilder från alla tre sorters källor + inom, utanför source, resp på webben. p.in Blankrader som av misstag inte är blanka Luft i slutet av ett stycke (= egentligen br i markdown) Länkar Blockquote (tab efter blankrad, eller?) Bilder Länkade Alt-text figure figcaption Btxt Punktlistor (nestade <- kan vänta) Ankare och internlänkar Fotnötter Annotations .classnamn automatisk id-generering automatisk inkludering av lokalt stylesheet i assetströmmen — Html-mall att omvandla: <p><a href="https://gist.github.com/gyrus/3146515#file-sample-html5-html">Source: https://gist.github.com/gyrus/3146515#file-sample-html5-html</a></p> <!-- Created for testing the Pilau Starter theme Adapted from: http://www.cs.tut.fi/~jkorpela/www/testel.html @todo Make it better! Add new HTML5 elements --> <div id="content"> <h1>Testing display of HTML elements</h1> <h2>This is 2nd level heading</h2> <p>This is a test paragraph.</p> <h3>This is 3rd level heading</h3> <p>This is a test paragraph.</p> <h4>This is 4th level heading</h4> <p>This is a test paragraph.</p> <h5>This is 5th level heading</h5> <p>This is a test paragraph.</p> <h6>This is 6th level heading</h6> <p>This is a test paragraph.</p> <h2>Basic block level elements</h2> <p>This is a normal paragraph (<code>p</code> element). To add some length to it, let us mention that this page was primarily written for testing the effect of <strong>user style sheets</strong>. You can use it for various other purposes as well, like just checking how your browser displays various HTML elements.</p> <p>This is another paragraph. I think it needs to be added that the set of elements tested is not exhaustive in any sense. I have selected those elements for which it can make sense to write user style sheet rules, in my opionion.</p> <div>This is a <code>div</code> element. Authors may use such elements instead of paragraph markup for various reasons. (End of <code>div</code>.)</div> <blockquote><p>This is a block quotation containing a single paragraph. Well, not quite, since this is not <em>really</em> quoted text, but I hope you understand the point. After all, this page does not use HTML markup very normally anyway.</p></blockquote> <p>The following contains address information, in an <code>address</code> element.</p> <address> 999 Letsbe Avenue Getawaywithmurder SH1 IT0 </address> <h2>Lists</h2> <p>This is a paragraph before an <strong>unnumbered</strong> list (<code>ul</code>). Note that the spacing between a paragraph and a list before or after that is hard to tune in a user style sheet. You can't guess which paragraphs are logically related to a list, e.g. as a "list header".</p> <ul> <li> One.</li> <li> Two.</li> <li> Three. Well, probably this list item should be longer. Note that for short items lists look better if they are compactly presented, whereas for long items, it would be better to have more vertical spacing between items.</li> <li> Four. This is the last item in this list. Let us terminate the list now without making any more fuss about it.</li> </ul> <p>This is a paragraph before a <strong>numbered</strong> list (<code>ol</code>). Note that the spacing between a paragraph and a list before or after that is hard to tune in a user style sheet. You can't guess which paragraphs are logically related to a list, e.g. as a "list header".</p> <ol> <li> One.</li> <li> Two.</li> <li> Three. Well, probably this list item should be longer. Note that if items are short, lists look better if they are compactly presented, whereas for long items, it would be better to have more vertical spacing between items.</li> <li> Four. This is the last item in this list. Let us terminate the list now without making any more fuss about it.</li> </ol> <p>This is a paragraph before a <strong>definition</strong> list (<code>dl</code>). In principle, such a list should consist of <em>terms</em> and associated definitions. But many authors use <code>dl</code> elements for fancy "layout" things. Usually the effect is not <em>too</em> bad, if you design user style sheet rules for <code>dl</code> which are suitable for real definition lists. <dl> <dt> recursion</dt> <dd> see recursion</dd> <dt> recursion, indirect</dt> <dd> see indirect recursion</dd> <dt> indirect recursion</dt> <dd> see recursion, indirect</dd> <dt> term</dt> <dd> a word or other expression taken into specific use in a well-defined meaning, which is often defined rather rigorously, even formally, and may differ quite a lot from an everyday meaning</dd> </dl> <h2>Text-level markup</h2> <ul> <li> <abbr title="Cascading Style Sheets">CSS</abbr> (an abbreviation; <code>abbr</code> markup used)</li> <li> <b>bolded</b> (<code>b</code> markup used - just bolding with unspecified semantics)</li> <li> <cite>Origin of Species</cite> (a book title; <code>cite</code> markup used)</li> <li> <code>a[i] = b[i] + c[i);</code> (computer code; <code>code</code> markup used)</li> <li> here we have some <del>deleted</del> text (<code>del</code> markup used)</li> <li> an <dfn>octet</dfn> is an entity consisting of eight bits (<code>dfn</code> markup used for the term being defined)</li> <li> this is <em>very</em> simple (<code>em</code> markup used for emphasizing a word)</li> <li> <i lang="la">Homo sapiens</i> (should appear in italics; <code>i</code> markup used)</li> <li> here we have some <ins>inserted</ins> text (<code>ins</code> markup used)</li> <li> type <kbd>yes</kbd> when prompted for an answer (<code>kbd</code> markup used for text indicating keyboard input)</li> <li> <q>Hello!</q> (<code>q</code> markup used for quotation)</li> <li> He said: <q>She said <q>Hello!</q></q> (a quotation inside a quotation)</li> <li> you may get the message <samp>Core dumped</samp> at times (<code>samp</code> markup used for sample output)</li> <li> <small>this is not that important</small> (<code>small</code> markup used)</li> <li> <strong>this is highlighted text</strong> (<code>strong</code> markup used)</li> <li> In order to test how subscripts and superscripts (<code>sub</code> and <code>sup</code> markup) work inside running text, we need some dummy text around constructs like x₁ and H₂O (where subscripts occur). So here is some fill so that you will (hopefully) see whether and how badly the subscripts and superscripts mess up vertical spacing between lines. Now superscripts: M^lle, 1^st, and then some mathematical notations: e^x, sin² <i>x</i>, and some nested superscripts (exponents) too: e^x² and f(x)^{g(x)^a+b+c} (where 2 and a+b+c should appear as exponents of exponents).</li> <li> the command <code>cat</code> <var>filename</var> displays the file specified by the <var>filename</var> (<code>var</code> markup used to indicate a word as a variable).</li> </ul> <p>Some of the elements tested above are typically displayed in a monospace font, often using the <em>same</em> presentation for all of them. This tests whether that is the case on your browser:</p> <ul> <li> <code>This is sample text inside code markup</code> <li> <kbd>This is sample text inside kbd markup</kbd> <li> <samp>This is sample text inside samp markup</samp> </ul> <h2>Links</h2> <ul> <li> <a href="#">main page</a></li> <li> <a href= "http://www.unicode.org/versions/Unicode4.0.0/ch06.pdf" title="Writing Systems and Punctuation" type="application/pdf" >Unicode Standard, chapter&nbsp;6</a></li> </ul> <p>This is a text paragraph that contains some inline links. Generally, inline links (as opposite to e.g. links lists) are problematic from the <a href="http://www.useit.com">usability</a> perspective, but they may have use as &#8220;incidental&#8221;, less relevant links. See the document <cite><a href="#">Links Want To Be Links</a></cite>.</p> <h2>Forms</h2> <form action="#"> <div> <input type="hidden" name="hidden field" value="42"> This is a form containing various fields (with some initial values (defaults) set, so that you can see how input text looks like without actually typing it):</div> <div><label for="but">Button: <button id="but" type="submit" name="foo" value="bar">A cool<br>button</button></label></div> <div><label for="f0">Reset button: <input id="f0" type="reset" name="reset" value="Reset"></label></div> <div><label for="f1">Single-line text input field: <input id="f1" name="text" size="20" value="Default text."></label></div> <div><label for="f2">Multi-line text input field (textarea):</label><br> <textarea id="f2" name="textarea" rows="2" cols="20"> Default text. </textarea></div> <div>The following two radio buttons are inside a <code>fieldset</code> element with a <code>legend</code>:</div> <fieldset> <legend>Legend</legend> <div><label for="f3"><input id="f3" type="radio" name="radio" value="1"> Radio button 1</label></div> <div><label for="f4"><input id="f4" type="radio" name="radio" value="2" checked> Radio button 2 (initially checked)</label></div> </fieldset> <fieldset> <legend>Check those that apply</legend> <div><label for="f5"><input id="f5" type="checkbox" name="checkbox"> Checkbox 1</label></div> <div><label for="f6"><input id="f6" type="checkbox" name="checkbox2" checked> Checkbox 2 (initially checked)</label></div> </fieldset> <div><label for="f10">A <code>select</code> element with <code>size="1"</code> (dropdown box): <select id="f10" name="select1" size="1"> <option>one</option> <option selected>two (default)</option> <option>three</option> </select></label></div> <div><label for="f11">A <code>select</code> element with <code>size="3"</code> (listbox):</label><br> <select id="f11" name="select2" size="3"> <option>one</option> <option selected>two (default)</option> <option>three</option> </select></div> <div><label for="f99">Submit button: <input id="f99" type="submit" name="submit" value="Just a test"></label></div> </form> <h2>Tables</h2> <p>The following table has a caption. The first row and the first column contain table header cells (<code>th</code> elements) only; other cells are data cells (<code>td</code> elements), with <code>align="right"</code> attributes:</p> <table> <caption>sample table: areas of the nordic countries, in sq km</caption> <tr><th scope="col">Country</th> <th scope="col">Total area</th> <th scope="col">Land area</th> <tr><th scope="row">Denmark</th> <td> 43,070 </td><td> 42,370</tr> <tr><th scope="row">Finland</th> <td>337,030 </td><td>305,470</tr> <tr><th scope="row">Iceland</th> <td>103,000 </td><td>100,250</tr> <tr><th scope="row">Norway</th> <td>324,220 </td><td>307,860</tr> <tr><th scope="row">Sweden</th> <td>449,964 </td><td>410,928</tr> </table> </div> Se även mindmap på /Users/Tommy/Documents/6. Kunder/inUse/Strategiblogg/Essäer/Varumärke - en användarcentrerad modell - karta.mmap Se även mindmap på /Users/Tommy/Documents/6. Kunder/inUse/Strategiblogg/Essäer/Varumärke - en användarcentrerad modell - karta.mmap Informationsdesign, navigation. Outsourcad navigation (framförallt till Google). Designområden: * Direktvägar (sökning, länkar, sociala länkar, outsourcad navigation etc.) ** Landningssidor * Navigation (i vid bemärkelse, länkar, startsida, menyer etc.) - På appar (med deras svagare konvetioner och större möjlighet till “kreativitet” kan det ibland vara svårt att ens förstå vad som är navigation). * Sökning (ofta ett bedrövligt område) ** Populära sökningar-sidor * Språk – i navigationen och på målsidan (så man fattar att man hittat rätt) Kan komma från användarens liv (helt utanför vår kontroll) eller från exponering: marknadsföring (=> minnesvärd URL, fota-kod), sociala media (och andra sätt att få förslag från sina bekanta, PR (tidningsartiklar, bloggar) etc.), slumpsurfning (nja) Kan komma från användarens liv (helt utanför vår kontroll) eller från exponering: marknadsföring (=> minnesvärd URL, fota-kod), sociala media (och andra sätt att få förslag från sina bekanta, PR (tidningsartiklar, bloggar) etc.), slumpsurfning (nja). I stort är detta marknadsföringens område, och det är inte så mycket designen av webbplatsen påverkar det. . Tre aspekter dock: * Om URLar ska användas i andra media, behöver de vara lätta att komma ihåg. Om inte trafiken kan dirigeras till bara domänen (vilket naturligtvis är att föredra) så gärna alias, som leder rätt direkt. Jag vet inte hur väl OCR-koder (vad nu de där fyrkantiga rutorna heter) slagit, men idén är i alla fall riktig – här kan du (som användare) agera direkt och på ett enkelt sätt. * Landningssidor * Gör det lätt att dela Ibland: ta över, göra till sitt. - Eller bara klara varukorgen. Interaktionsdesign. (= funktionellt) Designområden: XXX% handlar inte de varor de lagt i varukorgen. Det kan naturligtvis finnas ånger, men en viktig anledning är att man inte klarar, eller tröttnar, under själva kassaproceduren. * Webbapplikationer överlag har denna utmaning * Appar kanske i än högre grad, eftersom det är svagare konventioner för hur man beter sig där. Här är området med störst inverkan på varumärket. Den direkta upplevelsen av att något dinglas framför näsan på en, men med ett gränssnitt som hånar en för att vara för dum för att få det. SEO (vilka ord förknippas?), social media. Genereiskt för användaren (så länge hon hittar något som är lovande), men avgörande för ägaren - här möter du konkurrenterna. (Finns nog en tendens att lägga krutet här istället på att leverera på löftet) Även detta sker innan användaren kommit in på webbplatsen, så vi har inte mycket inflytande på det. Synlighet är naturligtvis nyckeln. * SEO * Word of mounth AKTUELLARE VERSION AV DESSA TEXTER JOBBAR JAG MED TILL BLOGGEN! Se file://localhost/Users/Tommy/Documents/5.%20Arkiv/Skriv/Blogg/Varuma%CC%88rke/Varum%C3%A4rke.scriv Är det färdigt nu? Nä, livet går vidare... Finns det något att skriva här? Gillar principen med att ha ett avslut, ihopknytning, men… är ofta samma sak. Det är åsynen av vägen som väcker behovet och får beslutet att agera på det (eftersom det är så lätt). Därför kan (för vissa) synlighet vara viktigt - köpa sig location- och andra typer av mention. Tror att vi ev. nöjer oss med det som står om det här i inledningen. Inte sällan får användaren impulsen att agera av att se vägen. Då sammanfaller de två första stegen – behovet väcks när man ser vägen. Sedan är det i och för sig inte säkert att man tar just den vägen (rökreklam påverkar folk att röka mer – av det märke de brukar använda) Varumärken försöker ta upp personlighetsdrag. Ett antagande om varumärken (som människor gör): Att de ska vara någotsånär stabila. De får utvecklas, men de får inte hoppa runt hejvilt, för då är de inte de människor/det varumärke vi trodde oss känna. En del varumärken är sociopater. Kan verka trevliga, men när de inte är granskade/tror de kan komma undan med det så är de helt bindgalet egocentriska och hänsynslösa. (Vattenfall) Göra innehållet till sitt, facebooka, blogga Direkta & SEO-effekter. Främst ett ägarintresse, men kan vara ett socialt objekt för användaren. Många delar med sig av saker de gillar (Främst Facebook, men även Twitter, Google+, Tumblr (Facebook är för glubska och kommer inte att vara för evigt, ungdomarna kommer att leda flykten därifrån och gentrifiera en ny tjänst. Tumblr t.ex. ) Det är naturligtvis ägarens våta dröm att få användaren till sin ambassadör. Men det kan också ligga i användarens intresse. Att visa vem man är, att ha ett socialt objekt i, att hjälpa andra (djupt mänsklig drivkraft) genom att dela med sig. Gör det lätt att dela. Frågor som användaren ställer till webben. Design och content svarar på dem. (Dvs content och hur det lyfts fram). Var placerar den sig kulturellt, vilken etnicitet, hur kan jag använda den (i första hand dess content/erbjudande) som rekvisita i mitt liv. Vilket varumärke kopplar den till. Vad är det för något (för typ). + Visuell design, stil, trust Nu däremot, nu gäller det för designen att visa vad den går för. Första intrycket är till sin natur ytligt. Det som spelar roll är inte hur bra innehåll du har, utan hur designen lyckas i sin förmedling av detta innehåll – storlek, omfattning, attityd, associationer. Det är som med kläder. Hel, ren och visa respekt. Om man inte är på väg på en rockkonsert, där kostyemen skulle vara malplacerad. Nä, men allvarligt, så förväntar vi oss olika stil av en advokat, någon i ett byggvaruhus, dagispersonal, en konstnär etc etc. Om någon bryter mot det, så blir det fel. Samma sak gäller för webbar. En stor del av boken kommer att handla om webbens semiotik, om vilka signaler man kan skriva in i utseendet. Borde jag rambla på här och systematiskt gå igenom de olika aspekterna? Förmodligen. AKTUELLARE VERSION AV DESSA TEXTER JOBBAR JAG MED TILL BLOGGEN! Se file://localhost/Users/Tommy/Documents/5.%20Arkiv/Skriv/Blogg/Varuma%CC%88rke/Varum%C3%A4rke.scriv Vetenskap är svårt. Det får vi ofta omvittnat, experiment som inte kan bekräftas, etc. Mycket varumärkesforskning och teoretiserande görs av folk som också jobbar inom området, som konsulter, rådgivare etc. Om resultatet visar att varumärken är viktiga, så finns det en bok att skriva och pengar att tjäna. Om resultaten visar att de inte är det, ja då finns inget att konsulta om. Det är _inte_ detsamma som att säga att forskningen skulle vara förfalskad eller människorna ljuga. Det är bara en uppmaning att vara medveten om detta, att vara källkritisk och följa pengarna. Varje varumärkeskonsult måste ha skrivit en bok. Men jag då? Kan man tro på mitt resonemang? Ja, jag är övertygad om att jag har rätt. Men, samma försiktighet måste tillämpas här. Jag kommer från en bakgrund som interaktionsdesigner – det betyder att fokus för mitt arbete, det som format mitt perspektiv, har varit upplevelsen av produkten. Och om man följer pengarna, är det naturligtvis så att om man lägger mindre tonvikt vid det kommunicerade varumärket och större vid det upplevda, ja då blir en konsekvens att det är klokare att hyra in en interaktionsdesigner än en reklamman. Så jag är ledsen. Det är svårt att hitta någon vars perspektiv inte är påverkat. I slutet av dagen idiom är ditt eget omdöme, i alla sin skröpplighet, den enda något sånär neutrala rådgivare du har. ---- Jag då? Kan du lita på mig? Att avslöja saker som delvis skadar en själv, är ett sätt att höja sin trovärdighet. Det är inte så att folk ljuger, inte jag och inte de andra. Men vi ser alla saker ur vår egen synvinkel. Jag kommer från en bakgrund som interaktionsdesigner och användbarhetsmänniska, för mig har hur saker fungerar alltid varit det centrala. Om det jag skriver stämmer – att vi borde se mer till det upplevda varumärket – så behövs min sort mer. Det finns pengar att följa även i mitt resonemang. Jag är ledsen, men till sist är ditt eget omdöme (i all sin oförmåga och påverkade propagandatöcken) den enda någotsånär neutrala rådgivare du har. Flödet funkar bra på en så här generell nivå. Naturligtvis (?) finns det mer specifika modeller för mer specifika situationer och affärsmål, och designen(s strategiska aspekt) måste utformas för att hjälpa/driva användaren mot fullbordan i den aktuella modellen. Varumärken försöker ta upp personlighetsdrag. Ett antagande om varumärken (som människor gör): Att de ska vara någotsånär stabila. De får utvecklas, men de får inte hoppa runt hejvilt, för då är de inte de människor/det varumärke vi trodde oss känna. En del varumärken är sociopater. Kan verka trevliga, men när de inte är granskade/tror de kan komma undan med det så är de helt bindgalet egocentriska och hänsynslösa. (Vattenfall) Varumärket uppstår i användningen Allt för länge har kommunikationsbyråerna haft ensamrätt på begreppet ”varumärke”. Det är dags att ta det ifrån dem. Varumärke är egentligen ett ganska knäppt ord. Det låter som om det handlade om själva logotypen. Men egentligen handlar varumärken om personlighet och förväntningar. Ett varumärke uppstår i möten. Det är därför logotypen och namnet har en viktig roll – det är ansiktet som vi känner igen, som gör det möjligt för de olika mötena att kopplas samman och tillsammans bli något större än enskilda upplevelser. Vi möter varumärken på två sätt: Kommunikation – reklam, tidningsartiklar, vänner som nämner dem, etc. Direkt erfarenhet av produkter. I varumärket samlas förväntningar på produkternas kvalité och egenskaper. Där finns också livsstilsassociationer – tingen är omistlig rekvisita när vi gestaltar historien om oss själva. Som konsumenter har vi ingen möjlighet att inför varje köpbeslut ta reda på varje detalj om produkter vi väljer mellan. Istället tar vi vårt beslut på en mycket högre nivå. Vi behandlar varumärkena nästan som personer, och tar vårt beslut utifrån om vi känner dem, gillar dem, litar på dem och om deras livsstil stämmer med vår. Därför är det ofta långt effektivare marknadsföring att påverka konsumentens bild av personligheten än att tjata om konkreta detaljer. Till detta bidrar också att medan enskilda produkter har en begränsad livslängd, så kan ett väl byggt varumärke leva vidare och sprida sin strålglans över många produkter över lång tid. Ursprungligen var varumärkesteorin ett verktyg för marknadsförare, men den har nu spritt sig långt utanför de kretsarna och blivit ett paradigm för många sorters verksamheter. Och inte bara verksamheter, numera bedöms människor inte utifrån sin personlighet, utan utifrån sitt produktifierade anseende – det personliga varumärket. Det är kommunikatörerna som framgångsrikt lyckas sprida sitt sätt att förstå värden och göra det till allmängods. Men det är ingen neutral tolkning av teorin som propageras. Det är ett varumärkesbegrepp som lägger oerhört stor vikt vid kommunikationen, medan varans faktiska egenskaper och upplevelsen av dessa reducerats till en biroll, med liten betydelse för varumärket. Det är lätt att förstå varför marknadsförarna tenderar att bygga varumärkesteori på det här sättet. Varans egenskaper brukar visserligen pliktskyldigast nämnas som viktiga, men mer än ett omnämnande får de inte, all uppmärksamhet ägnas åt hur varumärket kommuniceras. Kommunikation är ju deras område, så det är begripligt att den hamnar i fokus. Men det är också en modell som ger makt – om värdet av en vara i huvudsak uppstår i marknadsföringen så är det marknadsförarna som är viktigast och bör få makten och pengarna. Vilken styrka denna tolkning har märker vi MÅSTE ÄNDRAS när vi konkurrerar om jobb med kommunikationsbyråerna. Trots att de gör uppenbart – och mätbart – sämre webbar, så väljer kunderna ofta dem, eftersom man uppfattar varumärket som avgörande. Jag vill betona att jag inte tycker att tolkningen är felaktig. Det finns många produkter – till exempel vatten med socker och färgämne, eller fyrtioprocentig sprit – där själva produktegenskaperna inte skiljer sig nämnvärt, men där varumärkets associationer gör dem till viktig rekvisita när vi konstruerar berättelsen om oss själva. Och associationer är en viktig del av alla produkter. NÅGONSTANS UNGEFÄR HÄRIFRÅN BEHÖVER SLUTET SKRIVAS OM Men det är ändå en sned tolkning, avsedd att gynna kommunikatörerna på tillverkares och konsumenters bekostnad. Det är dags att vrida varumärkesvapnet ur händerna på dem och göra proportionerna rimligare. Ty: VARUMÄRKET UPPSTÅR I ANVÄNDNINGEN Reklam kan få in mig i en butik, men om expediten är snorkig så blir det både mitt första och mitt sista besök. Reklam kan få mig att köpa en produkt, men om den är av dålig kvalité eller hopplös att begripa och använda, så är det de känslorna som kommer att hänga kvar vid den och forma min bild av tillverkarens varumärke på ett sätt som aldrig så mycket reklam har svårt att rubba. Det är dags att kapa varumärkesbegreppet och göra det till vårt. Det kommer att bli en tuff kamp, eftersom många vältaliga har stora intressen i den sneda tolkning som nu är dominerande. Men många som designar och förverkligar produkter bär på en oformulerad frustration över att deras hårda arbete ses som mindre värt än reklamnissarnas. Vi kan erbjuda dem en tolkning och vara en allierad som hjälper dem att återta sin rättmätiga plats i värdekedjan. Lästips: http://www.anvandbart.se/ab/varumarke (ännu fler lästips finns i länkarna längst ner på sidan) http://informationarchitects.jp/why-designers-have-an-attitude/ http://video.google.com/videoplay?docid=5654878583447435228# http://www.uxmatters.com/mt/archives/2006/07/brand-experience-in-user-experience-design.php